Världscupen i rytmisk gymnastik: Tappa redskapet och tävlingen är förstörd

Tänk dig att sex käglor och två tunnband kastas ut i luften i blindo och att de ska fångas av fem gymnaster som inte ser exakt varifrån de kommer förrän just innan de ska greppa dem. I helgen går säsongens första världscuptävling i rytmisk gymnastik i Esbo.

– Våra tävlingsprogram är fulla av risker. Man måste vara helskärpt precis varenda sekund, berättar Riikka Kangas som är kapten för Finlands landslagstrupp.

– Dessutom måste man vara beredd på att kompisen gör en miss då hon kastar iväg handredskapet så att det inte alls kommer från det håll det borde. Under tävlingssäsongen lyckas kasten i allmänhet med hög procent på träning, men under press och då man har bara ett försök är situationen förstås en annan.

OS-drömmen närmare än på länge

I vår står den finländska rytmiska gymnastiken inför en läcker utmaning. I den sista OS-kvaltävlingen, som hålls i Rio i april, deltar både en trupp och två individuella gymnaster. Tre platser för trupper och sex för individuella gymnaster står ännu på spel. Det har i år gått 16 år sedan Finland senast hade en rytmisk gymnast i OS och aldrig förr har en trupp varit så nära OS som nu.

– Det känns som om vi har OS-platsen inom räckhåll, säger kapten Kangas som tillsammans med sina nuvarande lagkamrater jobbat mot det stora målet sedan 2013.

Den rytmiska gymnastiken kom med på OS-programmet år 1984. Efter att Hanna Laiho som första finländska deltog i OS i Barcelona 1992 lyckades också Katri Kalpala ta en plats år 1996 och Henni Lautala år 2000. Sedan dess har flera gymnaster försökt, men ingen lyckats kvala in.

– Efter att jag blev student ifjol har jag kunnat fokusera helt på gymnastiken och jag har tränat massor, berättar Jouki Tikkanen, 20, som tillsammans med Ekaterina “Katja” Volkova, 18, i april jagar en individuell OS-plats i testtävlingen i Rio. Platserna till den sista kvaltävlingen tog de i VM i höstas. Bara en av dem kan nå det slutliga målet.

– Mina program är mycket svåra. Kroppsrörelserna behärskar jag bra, alla osäkerhetsmoment har med handredskapen att göra. Det gäller att inte tappa fokus en enda sekund.

Också Volkova har höjt svårighetsgraden i sina nya program.

– Visst innehåller programmen många riskabla moment, men jag har tränat så bra att jag inte längre upplever riskerna som så stora. Med hjälp av mina mentala tränare har jag lärt mig handskas med nervositeten, som oftast är orsaken till att programmen inte går lika bra på tävling som på träning.

Första stora tävlingen på hemmaplan

Under veckoslutet tävlar en stor del av världseliten i Esbo. För gymnasterna tjänar tävlingen som förberedelse inför säsongens stora mål. De bästa säkrade sina OS-platser redan i VM i Stuttgart i höstas, några ska ännu visa framfötterna i Rios testtävling innan OS-drömmen kan gå i uppfyllelse.

För de finländska gymnasterna är tävlingen i Esbo unik. Senast det tävlades på så här hög nivå i Finland var år 1988 då EM gick i Helsingfors.

– Jag tar ingen stress för placeringen, utan söker främst en god känsla ute på mattan, så att både jag själv och publiken kan njuta av mina program, säger Katja Volkova.

Jouki Tikkanen hade aldrig ens drömt om att få uppträda inför hemmapublik i en tävling med världseliten samlad.

– Jag tror det kommer att kännas lättare att tävla här. Utomlands känner man sig alltid som en utmanare, här hemma vet jag att jag har publikens stöd och att alla vill att just jag ska lyckas.

Under fredag och lördag går kvaltävlingarna i Esboarenan och på söndag grenfinalerna med de olika handredskapen.
Yle sänder sammandrag från tävlingarna alla dagar.