Värdetransportrånet: ”Vanligt med insiderinformatör”

Den svenska professorn i kriminologi Jerzy Sarnecki säger att det är vanligt att värdetransportrånare ett eller annat sätt fått information inifrån företaget före rånet. Informationen fås ofta genom utpressning.

Värdetransportrånet utanför Salo har många likheter med liknande rån som utförts i Sverige genom åren. Brottslingarna är tungt beväpnade och de anfaller en värdetransportbil genom att stanna den på en väg. Enligt professor i kriminologi Jerzy Sarnecki vid Stockholms universitet är det vanligt att värdetransportrånare är professionella brottslingar.

– Det är frågan om mycket grov brottslighet som begås av personer som i de allra flesta fall är erfarna och grovt kriminella, säger Sarnecki.

Enligt honom är det vanligt att brottslingarna tillhör nätverk som funnits under en lång tid.

– Rånen är ofta välplanerade. Man rekognoserar i förväg och har ofta insiderinformation, säger Sarnecki.

Utpressning är vanligt

I Sverige har det ofta visat sig att värdetransportrånarna tillskansat sig information inifrån företaget de tänker råna. Brottslingarna kan använda sig av utpressning för att få den information de behöver.

– Man erbjuder ofta pengar, lockar med dem på fester eller så erbjuder man personen på företaget vackra kvinnor så att man får någon sorts hållhake på dem så de måste betala tillbaka, säger Sarnecki.

Enligt Sarnecki är det inte alltid som personer som arbetar på värdetransportföretag är särskilt välbetalda, och därför kan brottslingar attrahera dem med stora pengar. Men det är inte alltid man behöver ha en person på insidan för att få den information man behöver.

– Man kan också genom spaning utifrån ta reda på det mesta, men det underlättar kraftigt med någon på insidan, säger han.

Ibland kan brottslingarna också använda sig av alternativa metoder för att få information från insidan av företaget.

– Man kan supa folk under bordet för att få dem att berätta saker, säger Sarnecki.

Efter rånet splittras gänget

I Salo verkar brottslingarna enligt de första uppgifterna från företaget G4S Suomi inte ha fått med sig några pengar. Men om rånet lyckas brukar brottslingarna dela upp pengarna mellan varandra direkt efter att de flytt gärningsplatsen.

– Vanligtvis i dessa fall brukar rånarna fly från platsen i en stulen bil, sedan bränner man bilen för att utplåna DNA och sedan sätter man sig i en ny bil och bränner kanske även den. Sedan splittras man och så ligger man lågt, säger Sarnecki.

Brottslingarna försöker efter rånet så snabbt som möjligt återgå till det liv de haft innan. De ligger ofta lågt och visar inte att de har pengar, säger Sarnecki.

– Man undviker att ha kontakt med varandra och gömmer pengarna. Sedan hoppas man att spåren kallnar och polisen tröttnar efter ett tag, säger han.

”Svårt att komma undan”

I de flesta fall brukar polisen allokera stora resurser till utredningen av ett värdetransportrån. Ofta kan polisen räkna ut från vilka kretsar brottslingarna kommer ifrån, eftersom de grovt kriminella är kända för myndigheterna sedan tidigare.

– Något som däremot är svårt är att återfå pengarna om rånet lyckas, säger Sarnecki.

Det är nämligen inte ovanligt att brotten reds ut och en del av de skyldiga blir gripna men pengarna försvinner oftast före brottslingarna åker fast.

– I Sverige är det vanligt att rånarna har förberett gömställen för pengarna, så ingen vet var de finns. Då väntar man helt enkelt med att använda pengarna tills man kommit ut ur fängelset, om man blir gripen, säger Sarnecki.