"Inlärningen gagnas av att använda fler språk"
Skolorna borde blir bättre på att bejaka olika språkliga identiteter säger Katri Karjalainen, projektledare för Flerspråkighetsinstitutet i Vasa. Hon tror att inlärningen förbättras om man tillgodoser tvåspråkiga elevers behov.
- Jag tycker att det är problematiskt att säga att skolans uppgift är förstärka modersmålet, då vi har barn som inte har ett, utan två, modersmål. Man kan inte tänka att skolan ska förstärka minoritetsspråket, medan en förälder hemma ska förstärka majoritetsspråket. Dessa barn har inte en dubbel identitet, utan sin egen identitet.
Man kan inte tänka att skolan ska förstärka minoritetsspråket, medan en förälder hemma ska förstärka majoritetsspråket.
Enligt Karjalainen borde skolan stöda tvåspråkiga elever mer än idag. Se möjligheter istället för hot, är hennes uppmaning till dem som oroar sig för svenskans ställning i en allt mer tvåspråkig skolmiljö:
- Det ät klart att det finns modeller som inte är nyttiga för minoritetsspråket. Men är det en orsak till att inte försöka skapa modeller som skulle stöda båda språken? Istället för att skilja åt språkgrupper kunde vi ha mer gemensamt. Och då anser jag inte att vi ska slopa det svenskspråkiga skolsystemet, jag stöder nog det, men samtidigt kunde man hitta modeller där man samarbetar mer.
Innan vi går in på diskussionen om vi vill eller inte vill ha tvåspråkiga skolor så borde vi definiera vad vi avser med begreppet.
Som ett exempel på ett fungerande samarbete lyfter Karjalainen fram Finlands första tvåspråkiga gymnasiecampus, Campus Lykeion i Vasa:
- Vi har nyligen presenterat en studie där vi frågade den första årskullen om deras möte med det andra inhemska språket. Det visade sig att de svenskspråkiga eleverna började använda mindre finska på lektionstid med kompisar. Det finns också mycket forskningsresultat som visar att inlärningen hos flerspråkiga personer gagnas av de får använda sina alla språk.
Hur ser du på diskussionen om tvåspråkiga skolor mer allmänt?
- Innan vi går in på diskussionen om vi vill eller inte vill ha tvåspråkiga skolor så borde vi definiera vad vi avser med begreppet. Är det något vi redan har, till exempel samlokaliserade skolor där administrationen och undervisningen sköts på varsitt språk? Vissa ser språkbadet som en tvåspråkig skola, men å andra sidan är det ett program som är avsett åt den ena språkgruppen. Eller är det något helt nytt som vi är ute efter? Utan att veta det kan vi inte diskutera tillsammans!
Är tvåspråkiga skolor ett hot mot finlandssvenskheten eller en möjlighet för bättre språkinlärning? Doktorn i tvåspråkighetsforskning Barbro Allardt Ljunggren, docenten i pedagogik Fritjof Sahlström, projektledaren för flerspråkighetsinstitutet Katri Karjalainen och modersmålsläraren Petra Bredenberg debatterar.
Tvåspråkiga skolor diskuterades också den 5 november 2015 med helsingforspolitikerna Marcus Rantala (SFP) och Bernt Nordman (Gröna), redaktionschefen vid HS, Erja Yläjärvi och elevkårsordföranden Alexander Beijar i studion.
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
