FN: Massdöd bland pollinerare hotar jordens matproduktion

Flera insekts- och andra djurarter som pollinerar växter är allvarligt hotade, konstaterar en ny FN-rapport. Bristen på pollinerare kan i längden få svåra följer för jordens matförsörjning, och snabba åtgärder är därför av nöden.

Rapporten, som på fredagen presenterades vid en konferens i Malaysias huvudstad Kuala Lumpur, är ett verk av FN:s vetenskapspanel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster IPBES (Intergovernmetal Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services). IPBES inrättades i april 2012 med FN:s klimatpanel IPCC som förebild.

Man räknar med att det finns omkring 20 000 djurarter som pollinerar växter. Tack vare dessa arter kan mänskligheten årligen bärga skördar till ett värde av hundratals miljarder euro.

Tre fjärdedelar av de grödor som mänskligheten livnär sig på är till någon del beroende av pollinering med djur. Dit hör nästan alla typer av frukter, de flesta grönsaker, kaffe och kakao.

Nu visar rön från alla delar av världen, inte minst Nordamerika och nordvästra Europa, att många av de pollinerande djurarterna har minskat i alarmerande grad.

Många faktorer bakom nedgången

Av de ryggradslösa arterna, som bin, humlor, fjärilar och skalbaggar, är två av fem hotade. Av ryggradsdjuren, exempelvis kolibrier och fladdermöss, är var sjätte art hotad, konstaterar rapporten.

I Europa är nio procent av alla bi- och fjärilsarter i farozonen, men det finns områden där upp till 40 procent av biarterna klassas som hotade.

Enligt IPBES finns det ingen entydig orsak till tillbakagången. Däremot kan man skönja en lång rad samverkande faktorer. Det moderna lantbruket är ogynnsamt för sådana vilda växter där pollinatörerna hittar näring. Städernas utbredning gör att arternas livsmiljöer förstörs. Därtill kommer bruket av bekämpningsmedel, sjukdomar, parasiter och klimatförändringen.

Om pollinerarna fortsätter att gå tillbaka, befarar forskarna minskade skördar och högre matpriser i framtiden.

- Vi är inne i en nedgångsperiod och konsekvenserna kommer att bli allt tydligare, säger forskaren Simon Potts från universitetet i Reading i England, en av rapportens författare.

Jordplättar för blomster och gräs

Mer än 80 vetenskapsmän världen över har bidragit med fakta till IPBES-rapporten, som tagit två år att sammanställa. Den ska så småningom följas av nya studier kring jordens biologiska mångfald.

Avsikten är att behandla frågorna på samma vis som klimatproblemet: framställa en diger rapport för att informera världens ledare om vad som sker, och ge dem råd om vad som borde göras.

I jämförelse med den globala uppvärmningen är pollinatörernas trängda situation avsevärt lättare att avhjälpa. Forskarna rekommenderar lokala åtgärder, som varken kräver mycket arbete eller stora resurser.

Bland annat kunde mindre jordplättar i odlingslandskapet reserveras för vilda gräs och blomster, som lockar bin och andra insekter - i till exempel England får bönderna pengar om de planterar vilda blommor i häckarna.

IPBES rekommenderar också minskat bruk av vissa bekämpningsmedel, och ökade satsningar på att utveckla alternativa bekämpningsmetoder.