”Alla tortyrscener och oanständigheter måste bortlämnas” - snuskboken Penthesilea äntligen utgiven
Lars Eric ”Lasche” Krogius (1889-1965) lämnade efter sig ett manuskript på 466 sidor maskinskriven text. Penthesilea är en magstarkt erotisk roman i två band. Författarens sista önskan var att romanen skulle föras till Söderströms förlag för postum publicering.
På söndagen i Vega diskuterar författaren Hannele Mikaela Taivassalo, dokumentaristen Viktor Granö och programledaren Pia Abrahamsson om sex i litteraturen. De utgår från Lars Eric Krogius livsverk Penthesilea. Krogius sista önskan var att romanen skulle publiceras postumt på Söderströms förlag. Så skedde aldrig. Krogius snuskiga manuskript gömdes hos författarens släktingar men nu, ett halvt sekel efter Krogius död, ger Förlaget ut den fascinerande Penthesilea. Lyssna på radiodokumentären här och diskussionen i Yle Vega med start kl 11 på söndagen.
Veckans dokumentär: Erotikern på Bergmansgatan
Manuskriptet övertogs av Lasches brorsdotter Gunveig. Här och var i manuskriptpärmen har hon stuckit in anteckningslappar med kommentarer.
Söderströms fick aldrig ta del av romanen.
En besynnerlig bekantskap
Gunveig, som gick bort ifjol, är farmor till min sambo. Min första kontakt med Lasche – så kallas han alltid i familjen – hade jag i form av dråpligt komiska anekdoter. Han höll sina gevär skarpladdade när han putsade dem. Han påstod sig vara den som införde backhoppet i Österrike. Och så var det den där gången när han skruvade på gasen i ugnen, gick och talade ett telefonsamtal, återvände till köket, tände på och fick ugnsluckan i magen.
Också de porträtt som finns bevarade vittnar om en upptågsrik personlighet.
Under några vinterveckor av intensiv brev- och romanläsning umgicks jag enbart med Lasche. Jag började höra hans röst, jag lärde känna det unika, pessimistiska men ständigt humoristiska tilltalet i det han skrev. Jag skrattade med honom. Och jag kände med honom i hans intensiva hemlängtan under åren på den ökända internatskolan Lundsberg i Värmland.
Stundvis var jag riktigt förbannad på honom, i synnerhet på den totala oförståelse han som chefsingenjör visade mot de strejkande hamnarbetarna på Tjärholmen 1917.
Det krogiuska huset
Hela sitt vuxna liv levde Lasche i sin lägenhet i släkthuset på Bergmansgatan 11 i Helsingfors.
Huset uppfördes av Lasches far, Lars Karl Krogius, som var en ledande gestalt inom finländsk sjöfart, handel och politik. Också Lasche bereddes en position inom familjeföretaget, Lars Krogius & C:o.
Ingenjörsarbetet stämde dock illa överens med Lasches egen önskan och läggning. Karriären blev inte lång. Så fort privatekonomin tillät det, ägnade sig Lasche på heltid åt levnadskonst och romanförfattande.
Den stora kärleken
Vid sin sida hade Lasche sin minst lika färgstarka äkta hälft, Sylvia (f. Strandberg), eller Sylva som hon kallas inom familjen. Det överlägset vackraste – och något av det roligaste – Lasche skrivit är ett svallande, måleriskt kärleksbrev till sin ”stora flicka”.
Något som överraskade mig under arbetet med dokumentären var att den, liksom av sig själv, utformades till en kärleksberättelse. Sylva var Lasches musa.
Men oberoende av sin roll i Lasches liv är Sylva en imponerande gestalt. Inte minst som hon framträder i sin berättelse om vapensmuggling under inbördeskriget.
Ett lexikon över sexuella böjelser
Penthesilea är Lasches livsverk. Han tycks ha arbetat på den i åratal, kanske i årtionden. Den är en oförglömlig läsupplevelse.
Romanen är skriven som fiktiva memoarer över författarens ungdomsår i Böhmen före första världskrigets utbrott. De biografiska överensstämmelserna med Lasche är slående, men han använder pseudonymen Eric Agnier.
Ramhistorien är berättarjagets stormiga kärleksaffär med den tjeckisk-ungerska bonddottern Carola: en stor, stark och vildsint ung kvinna med ytterst stark sexualdrift och en särskild fäbless för unga, bleka, små aristokratgossar.
Innehållet kan betraktas som ett slags lexikon över sexuella böjelser: sadism, masochism, voyeurism. Som ett genomgående motiv finns de stora, starka kvinnorna som leker med den spröde, unge mannen. Penthesilea, ett smeknamn berättarjaget ger sin Carola, är en amazondrottning i den grekiska mytologin.
För mig är det en sällsam upplevelse att ha lärt känna en människa som dog tjugo år före min egen födelse. Jag tror och hoppas att Lasche, där han med golfbyxor, hatt och promenadkäpp spatserar på de elyseiska fälten, uppskattar att hans verk äntligen lyfts fram ur garderoben.
Månadens dokumentär: Erotikern på Bergmansgatan sänds i Radio Vega onsdagen den 30 mars kl. 11.03.
