Natosamarbete väcker debatt i Sverige

Värdlandsavtalet med Nato väcker en het debatt om kärnvapen i Sverige. I Finland klubbades avtalet igenom utan någon större diskussion.

Det pågår en livlig debatt både inom och utanför den svenska regeringen om värdlandsavtalet med Nato. Frågan är om det innebär att Sverige ger grönt ljus till kärnvapen på svenskt territorium, i en krissituation.

Enligt en lagrådsremiss från regeringen, som offentliggörs i dag, skrivs det in i bakgrundstexten att kärnvapen inte får placeras på svenskt territorium. Dessutom har regeringen valt att betona alliansfriheten och att avtalet inte innebär några försvarsförpliktelser. Det här rapporterar både Dagens Nyheter och Sveriges Radio i dag.

Miljöpartister på tvären

Värdlandsavtalet har undertecknats för både Finlands och Sveriges del i augusti 2014, men i Sverige kräver avtalet riksdagens godkännande för att börja gälla. Flera synliga politiker inom regeringspartiet Miljöpartiet har krävt att avtalet ska hävas, eftersom det inte finns något särskilt förbud mot kärnvapen i själva avtalstexten.

- Natos militära kapacitet, uttryckt i försvarsalliansens doktrin, vilar ytterst på kärnvapenavskräckning, skriver sex tunga miljöpartister i en debattartikel i Aftonbladet. Den bakgrundstext som har lagts till remissen kan antagligen ses som en kompromiss för att minska kritiken inom Miljöpartiet.

"Inga kärnvapen på svensk mark"

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har i debatten påpekat att risken för kärnvapen på svensk mark i praktiken inte finns. Natostyrkor kan komma till Sverige bara på svensk inbjudan, som regeringen tar ställning till från fall till fall.

- Det är inte aktuellt med kärnvapen på svenskt terrotorium, säger Hultqvist enligt Sveriges Radio.

Hultqvist säger att meningen med värdlandsavtalet är att bättre kunna förbereda hur man kan ge och ta emot hjälp i en krissituation.

Ingen riksdagsdebatt i Finland

I Finland gav dåvarande försvarsminister Carl Haglund (SFP) befogenheter till försvarsmaktens kommendör Jarmo Lindberg att skriva under avtalet i augusti 2014.

Det har inte kommit upp till behandling i den finländska riksdagen, trots att flera försvarsdebattörer och riksdagsledamöter förundrade sig över tillvägagångssättet. Avtalet, eller protokollet, försvarades med att det kräver särskilda beslut av Finland i de enskilda fall där avtalet tillämpas.