Invandrare ska få information om samhället på eget språk

I Närpes syr man som bäst ihop ett utbildningspaket för hälso- och samhällskommunikatörer för invandrare. Deras uppgift ska bli att ge nyanlända invandrare en dos samhällskunskap på det egna modersmålet genast då de kommer till Finland.

Det betyder att de som kan utbilda sig ska vara invandrare själva, men ha god kännedom om den finländska kulturen och samhället.

- Uppgiften för de utbildade kommunikatörerna blir att ge en snabb introduktion till det finländska samhället för de nyanlända, säger Jonna Grangärd, som är projektledare på Yrkesakademin i Österbotten, som ska utbilda kommunikatörerna.

Får kontroll över sin situation

- Det är viktigt att de nyanlända genast får en uppfattning om Finland, vad man kan göra här, varför de mår som de mår när de har kommit hit. De får en större kontroll över sin situation genast de kommer hit, säger utbildare Sofia Mitts-Björkblom.

Sofia Mitts-Björkblom planerar utbildningen tillsammans med Jonna Grangärd.

Samhälls- och hälsokommunikatörerna ska komma från samma kultur som de som de ska utbilda och ha samma modersmål.

- Det kan vara väldigt olika om man kommer från Syrien eller Vietnam, Irak eller Sudan. Behovet och innehållet i utbildningen kan också variera lite, beroende på vad de har för förhandskunskaper. De kommer att vara experter på den kulturen och på det landet, säger Mitts-Björkblom.

Utbildningen ordnas inom ramen för projektet En bra start i Österbotten, som omfattar hela landskapet. Målet med projektet är att skapa en gemensam österbottnisk modell för integrationen.

Jämnar vägen

Samhällskommunikatörerna kommer att fylla en viktig roll för integrationen i och med att de ska göra det lättare för de nyanlända att förstå vart de har kommit, säger Lilian Ivars.

Lilian Ivars är integrationskoordinator för den sydösterbottniska samkommunen K5. Hon ha ren administrativ roll i Sydösterbotten i projektet.

- Det jämnar vägen och det kanske inte känns så underligt för dem när de kommer om de har fått samhällsinformation, säger hon.

Det faktum att informationen ges på de nyanländas eget modersmål gör det ännu smidigare för förståelsen.

- Det brukar alltid vara bra att tänka om det skulle drabba mig, om jag skulle hamna till Vietnam, till exempel. Hur i all världen ska jag förstå det nya samhället? Det är ju så olika.

- Om jag då fick informationen på mitt eget modersmål så ger det mig en chans att förstå. Det kan hända att det ändå skulle vara svårt, men det ger mig en bättre chans i alla fall, säger Ivars.

Lättare att ge råd

Aida Simidzija, som kom som flykting från Bosnien, arbetar i dag som rådgivare på Welcome Office i Närpes och Kristinestad.

I det arbetet ställs hon ofta inför situationer som kunde gå enklare att reda ut om invandrarna hade mera förhandskunskaper.

- Sedan kan jag hjälpa som rådgivare med speciella områden och speciella saker. Men det är säker en jättebra idé att få grundkunskaperna om det finska samhället från någon som kommer från samma land, säger Simidzija.

Planeringen av utbildningen är startskedet. Tanken är att den första kursen ska kunna ordnas i höst.

Söker samarbetspartners

Kursen kommer förmodligen att ordnas som en intensivkurs på tio veckor. Det är också sannolikt att det blir kvällsstudier, helg- distansstudier.

Exakt var utbildningen geografiskt kommer att ordnas är ännu ett oskrivet blad.

- Det är viktigt att det finns ett samarbete med kommunerna. Att vi hittar samarbetspartners som vi kan prata med och att vi vet vem vi kan vända oss till, säger Jonna Grangärd.

Utbildningen av samhällskommunikatörer ordnas inom ramen för projektet En bra start i Österbotten, som är ett av sju projekt som i sin tur lyder under det nationella "Hemma i Finland - Kotona Suomessa".