I Sverige fick Natosamarbete inte smusslas igenom

En debatt som saknades om värdlandsavtalet i Finland har gått desto hetare i Sverige – avtalet godkänns först efter förbud mot kärnvapen på svensk mark.

Värdlandsavtalet handlar i korthet om att göra det enklare och snabbare för försvarsalliansen Nato att använda till exempel svenska flygbaser vid övningar, i krissituationer eller i krig.

Meningen är att förbättra förutsättningarna för att ge och ta emot stöd och det krävs en särskild inbjudan från svensk sida för en sådan operation.

Det här gav redan den förra försvarsministern, moderaten Karin Enström grönt ljus till i augusti 2014, strax före det borgerliga blockets förlust i riksdagsvalet.

- Det är helt i linje med den säkerhetspolitik vi har, som handlar om att vi bygger säkerhet tillsammans med andra, säger Enström.

”Olyckligt avtal”

Efter det har en häftig debatt blossat upp. I motsats till processen i Finland, ska avtalet godkännas av den svenska riksdagen för att börja gälla.

Flera synliga miljöpartister har krävt att avtalet inte ska godkännas. Man har ansett det vara ett hot mot alliansfriheten. Inget förbud mot kärnvapen på svensk mark finns inskrivet i själva avtalet med Nato. Det här har stor betydelse för partiets fortsatta regeringssamarbete med Socialdemokraterna.

- Det är olyckligt, eftersom det skickar en utrikespolitisk signal, som något urvattnar den svenska militära alliansfriheten, säger Valter Mutt, utrikespolitisk talesperson för Miljöpartiet.

Tryck på att kärnvapenförbud skrivs in

Efter påtryckning från Miljöpartiet har Socialdemokraterna gått med på att bakgrundstexten till lagförslaget innehåller både ett utskrivet förbud mot kärnvapen och en betoning av alliansfriheten.

Försvarsminister Peter Hultqvist hade själv inte sett behovet av en sådan skrivning, eftersom Sverige skilt ska ta ställning till varje förfrågan från Nato om att använda svenskt territorium.

- Jag uppfattar att frågan är avgjord och respekteras av andra länder. Det är inte aktuellt med kärnvapen på svenskt territorium, sade Hultqvist till Sveriges Radio efter att regeringen presenterade sitt kompromissförslag.

”Snabbspola inte processen”

Fastän diskussionen om avtalet har varit mer öppen i Sverige än i Finland, anser Valter Mutt att den har haft många brister.

- Jag tycker det har varit något av en demokratisk skandal att man har snabbspolat det här. Man har hoppat bock över stora delar av det svenska samhället, säger Mutt.

Han hänvisar till att kommuner, samernas representanter, fredsorganisationer och Naturvårdsverket inte har fått uttala sig, trots att stora delar av till exempel Norrland berörs av omfattande militärövningar.

Men de som försvarar processen både i Finland och Sverige hänvisar ju till att det mest handlar om teknikaliteter och juridik?

- I någon mening handlar det om det. Men det finns en fara i vår tid att man gör politik till en fråga om bara juridik och teknikaliteter.

Enström säger att det hela tiden har funnits möjligheter att diskutera frågan i den svenska debatten, eftersom det har varit klart från början att det blir en riksdagsbehandling.

- Förutsättningar att diskutera det här har funnits och finns fortfarande.

Ser du att det här avtalet för Finland och Sverige närmare Nato?

- Man kan säga att det fördjupar vårt samarbete med Nato. Det gör det enklare. Man behöver mindre tid att förbereda övningar då det gäller tekniska och juridiska regler. Men det för oss inte närmare ett medlemskap.

- Vår får se till så att vi inte drabbas av de små stegens tyranni. Vi tar hela tiden små steg och då kommer vi till en punkt där man kan säga "då kan vi lika gärna gå med", säger Mutt.

Finland och Sverige sneglar på varje steg

Varje steg som tas i Finland eller Sverige för ett eventuellt närmande till Nato följs noga i bägge grannländer.

Finland ska utreda för- och nackdelarna med ett eventuellt Natomedlemskap medan den svenska regeringen har valt att formulera sig som en utredning om Sveriges internationella samarbeten.

I den nuvarande svenska riksdagen är det fler som motsätter sig Nato än som stöder ett medlemskap. Men det kan snabbt förändras om den borgerliga Alliansen får makten efter riksdagsvalet om drygt två år. En sådan situation kan komma att överraska Finland.

- Här måste man titta på hur verkligheten ser ut. Vi har en stor osäkerhet i vårt närområde. Fördelarna med att få försvarsgarantier är stora, jämfört med att bara ha förhoppningar om att få dem, säger Enström.

- Jag är ganska övertygad om att ett svenskt och finskt Natomedlemskap skulle öka spänningarna. Det skulle vara en present till de mest bakåtsträvande elementen i de ryska samhället, som kan peka på en hotbild från väster, säger Mutt.

Ingen självklarhet att Sverige gör som Finland

Inom den borgerliga Alliansen har Centerpartiet ställt som villkor för sin positiva Natolinje att Finland och Sverige samtidigt blir medlemmar. Men Moderaterna har inget sådant förbehåll.

- Vi vill göra det här tillsammans med Finland – allra helst. Men samtidigt kan inte den finländska politiken bli ett veto i det svenska beslutsfattandet. Men vi ska ha en god dialog mellan politiker på båda sidor om Östersjön, säger Enström.