Ont om enrummare i västnyländska skogar
För tillfället råder en akut bostadsbrist för fåglar som vill bygga bo. Regionens skogar är för unga och håligheterna för få. Yle Västnyland drar därför sitt strå till stacken och bygger en fågelholk. En av en miljon.
Redaktör Jonas Sundström har drabbats av akut bobyggarinstinkt och står med borrmaskinen i den ena handen och en brädlapp i den andra. Långsamt formas bit efter bit till en fågelholk under Raseborgs miljöchef Gustav Munsterhjelms granskande blick.
- Bra ser den ut. Jättefin, berömmer Munsterhjem Jonas Sundströms holkbygge.
Fågelholken är en del av av kampanjen "En miljon fågelholkar" som inleds i början av mars och har som mål att få upp en miljon holkar i de finländska träden innan maj 2017. Också kallat världens största fågelholkstalko.
Men varför behövs så många holkar? Munsterhjelm har svaret.
- Hålbyggande fåglar har anpassat sig till en skogsmiljö som utvecklats under tusentals år. Men nu har vi under de senaste hundra åren förändrat skogsmiljön så pass radikalt att arterna har svårt att hitta hem åt sig. Det finns inte lämpliga miljöer för fågarna att åstadkomma enrummare i.
I Västnyland har vi mycket skog och stora skogsområden. Men det räcker inte.
- De är skötta ekonomiskogar. Skogarna är unga och saknar naturliga håligheter som lämpar sig för bobyggare.
Det är först då skogarna blir runt 100 år som de närmar sig en sådan miljö som hålbyggarna trivs i.
- Sådana skogar är sällsynta här, konstaterar Munsterhjelm.
Alla nya holkar ska registreras i det nya holkregistret som är indelat enligt kommun. Det lanserades i samband med att kampanjen startade i början av mars. Den 3 mars fanns det redan 124 009 holkar i registret. Bland de västnyländska kommunerna hade Lojo flest holkar, 997 stycken. Hangö har färst antal, 152 stycken. Enligt registret finns flest holkar i Finland för tillfället i Åbo, 2821 stycken.
Får holken vara turkos?
Jonas Sundströms nybyggda etta har ett rätt litet hål.
- Du bygger en typisk småfågelholk. Den är lämplig för exempelvis mesar eller flugsnappare.
En småfågelholk lämpar sig i urbana miljöer, såsom redaktionens gård.
- Skulle redaktionen finnas lite mer i skogsmiljö så kunde man tänka sig lägga upp en uggleholk. Det skulle båda eken och ugglan vara värda, säger Munsterhjelm.
Men Jonas Sundström står fast vid att en mesholk passar Yle Västnyland bättre.
- Det ugglas nog redan tillräckligt på redaktionen, konstaterar byggare Sundström.
Inredningsintresserade skulle kanske gärna piffa upp sin fågelholk, med färg eller kanske med en välkommen-skylt utanför. Också Jonas Sundström är inne på snygga till holken lite extra .
- Man kunde måla den i Yles turkosa färg, föreslår han.
- Det stör inte fåglarna om holken är färggrann, holkar läggs ju också upp i urbana miljöer. Fåglarna tar nog inte illa upp om du vill ha Yles logo på den. Men man ska komma ihåg att inomhusmiljön inte blir bra om man använt giftiga färger, så att måla hela rekommenderar jag inte.
Inget uppsättningslov behövs
Jonas får också fundera över hur högt han ska placera holken.
- Det kan finnas naturliga fiender i närheten såsom katter, huggormar som gärna klättrar in i holkar eller klåfingriga människor.
Nybygget placeras i en av Västnylands ståtligaste och äldsta ekar på redaktionens gård.
- Behöver vi tillstånd för det här? undrar Jonas.
- Nej, inte för att hänga upp holkar.
- Men det kan väl inte vara tillåtet att spika i megaeken?
- Naturligtvis tar trädet i någon mån skada av att man spikar. Men det här är ett välvuxet träd som tål spikning. Men om spikarna blir kvar och man någon gång sågar trädet kan det hända tråkigheter med sågklingan, säger Munsterhjelm.
Han rekommenderar istället att hänga upp holkar med gummiklädd ståltråd.
I projektet "En miljon fågelholkar" deltar förutom Yle också exempelvis Forststyrelsen, Birdlife Finland, WWF Finland, Luonto-liitto, Finlands naturskyddsförbund, Suomen Latu, Finlands miljöcentral SYKE, Finlands Scouter och Naturhistoriska centralmuseet Luomos.
' /%3E%3C/svg%3E)
