Hatretoriken mot minoriteter blomstrar

Personer som tillhör olika minoriteter utsätts ofta för hatretorik och trakasserier av olika slag. Det visar en utredning som har gjorts på uppdrag av Justitieministeriet.

Enligt utredningen lider både den allmänna trygghetskänslan och den psykiska hälsan hos dem som utsätts för hatprat.

Människor inom olika minoriteter möter vanligtvis olika former av hatretorik flera gånger om året. Allra vanligast är att utsättas för glåpord och hatfyllt tal på gator och andra offentliga platser, men hat förekommer också i stor utsträckning på webben.

Också på restauranger och kaféer och i allmänna färdmedel händer det ofta att minoriteter möts av trakasserier.

De vanligaste hattrakasserierna består enligt utredningen av verbala förolämpningar, öknamn och förödmjukelser. Det visas också obscena gester och spottas.

För personer med invandrarbakgrund är det vanligt att utseende och språk smädas, medan personer som hör till sexuella minoriteter oftast har upplevt sexistiskt förakt.

Romer har för sin del upplevt hatretorik i synnerhet i olika betjäningssituationer, och personer med funktionshinder anser sig ofta diskriminerade av olika myndigheter.

Hatet inverkar på hälsan

Enligt Justitieministeriets utredning upplever hälften (52 %) av dem som utsätts för hatretorik att det inverkar på deras psykiska hälsa och ännu fler (61 %) att deras känsla av trygghet har minskat.

Många (31 %) uppgav också att deras förtroende för myndigheterna har minskat, och för en rätt stor del (24 %) har hatretoriken rentav påverkat valet av boningsort.

Över hälften av dem som besvarade enkäten uppger att de undviker vissa platser av rädsla för att bli utsatta för trakasserier. Endel undviker att använda kollektivtrafiken och andra försöker dölja att de hör till en minoritetsgrupp.

Det begränsar och försvårar livet och för många leder det också till att det sociala umgänget minskar.

Ministern vill stoppa hatpratet

Justitieminister Jari Lindström (Sannf) säger sig vara bekymrad över den allt mer utbredda hatretoriken.

- Jag har en känsla av att klimatet har hårdnat. Det är inte bara minoriteter som utsätts för hatprat, också vi politiker får vår beskärda del, konstaterar han.

Nu kräver Lindström ett stopp på trakasserierna.

- Vi måste säga det tydligt och klart: Det här går inte!

Och "vi", det är vi alla, menar Lindström.

- Vi politiker är opinionsbildare, och vi måste nu sätta ner foten. Men det här är ingen lagstiftningsfråga, det är mer en fråga om attityder och då gäller det oss alla.

Första gången man utreder hatpratets inverkan

Det här är första gången man i Finland har undersökt hur olika minoriteter upplever hatretoriken. Undersökningen har gjorts som en öppen enkät med 1 475 svarande samt genom intervjuer med personer i målgruppen och med sakkunniga.

Målgruppen har varit invandrare, romer, samer, personer med funktionsnedsättning, personer som hör till religiösa minoriteter och olika sexuella minoriteter.

Finlandssvenskarna var inte med i undersökningen. De är föremål för en annan rapport som kommer senare i vår.

Meningen är att man i fortsättningen ska göra en liknande undersökning vart fjärde år.