Svenska läkare vill inte jobba i Vasa - arbetsbördan för stor

En kamp pågår för att rekrytera nya läkare inom såväl special- som primärsjukvården. Men försök att locka läkare den korta vägen över Kvarken har hittills gett magra resultat.

- Det förvånar mig inte, jag skulle knappast själv ha stannat så länge om det inte vore för att jag har familj här, säger infektionsläkare Andreas Jacks som har jobbat drygt fyra år vid Vasa centralsjukhus.

Flera av de små specialistområdena vid Vasa centralsjukhus är nu ytterst sårbara, eftersom man bara har en av två läkartjänster besatta eller rentav tvingas klara sig med enbart en utomstående konsulterande läkare.

Nästan lika svårt är läget inom primärvården, där Vasa har landets största andel obesatta läkartjänster.

- En avgörande faktor är arbetsmiljön, den är ganska dålig. Jag jobbar själv elva timmar per dag i snitt eftersom jag är ensam läkare på en avdelning med två läkartjänster. Jag har emallanåt känt av utmattningssymptom, säger Jacks.

Enligt Andreas Jacks är det vanligt att det är så.

- Det innebär samtidigt att man inte får några möjligheter till utveckling, det finns inga läkare som kan vikariera dig medan du deltar i utbildning, säger Jacks.

Ingen långbänk i Finland

En sak uppskattar han dock med arbetet i Finland, förmågan att fatta beslut.

- Vi svenskar har gjort långbänk till något av en nationalgren. Här är man bättre på att fatta raka och snabba beslut utan långa utredningar såväl i arbetet med patienter som inom sjukhusorganisationen, säger Jacks.

En relativt jämnbördig lönenivå för läkare i Sverige och Finland råder också, men det räcker inte menar Andreas Jacks.

- Vill man få hit fler läkare gäller det att förbättra arbetsmiljön och även bli bättre på handledning. Jag känner många av de läkare som har kommit från Sverige till de hälsocentraler där man kan klara sig med enbart svenska, men de tvingas arbeta väldigt ensamma. I Sverige är handledningen av unga läkare betydligt mer reglerad och kontrollerad, säger Jacks.

Själv har Andreas Jacks lyckats lära sig en knagglig finska så att mötet med patienter numera går relativt bra. Men för många blir kravet på finskkunskaper det som stjälper.

- Tack och lov tillåts jag skriva journaler på svenska, säger Jacks.

Andreas Jacks tror också att många unga läkare kommer hit för medvetet korta vikariat i syftet att bättra på sin meritlista och få fart på karriären hemma i Sverige.

Brister i utbildningen

Inom sjukvårdsdistriktets ledning är man väl medveten om bristerna i arbetsmiljön och hoppas på att den kommande vårdreformen ska åtgärda en del av dem.

- Vi borde få ett större befolkningsunderlag inom de minsta specialområdena så att det skulle gå att anställa fler läkare. Det här kan möjligen regeringen göra något åt i den strukturförändring som planeras, säger Göran Honga, direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt.

Den största boven i dramat tycker Honga ändå är hur de medicinska utbildningarna i Finland är placerade och planerade.

- Vi vet att den stora majoriteten av alla läkarstuderande vid den svenskspråkiga utbildningsenheten vid Helsingfors universitet stannar kvar innanför Ring III. Personligen hoppas jag att något görs för att få fler unga läkare att lära sig arbeta i tvåspråkiga miljöer från start, då är det lättare att komma till oss, säger Honga.