Medborgarorganisationer: Ökat kvinnohat det mest akuta problemet

Hatet mot kvinnor har blivit starkare i och med att diskussionen om invandring blivit mer tillspetsad. Det menar ett flertal medborgarorganisationer som valt att uppmärksamma kvinnohat i samband med den internationella kvinnodagen.

Enligt FN:s kvinnoorganisation i Finland har de kvinnliga politiker, forskare och aktiva medborgare som deltagit i invandringsdiskussionen utsatts för hatretorik med stark koppling till deras kön.

– Det verkar finnas en stark koppling mellan rasism och kvinnohat. Man hotar att tysta ner en kvinnlig röst som försvarar invandring med till exempel våldtäkt, säger Elina Multanen, verksamhetsledare för FN:s kvinnoorganisation i Finland.

Hatprat riktat mot kvinnor är ett globalt fenomen. Till exempel är det 27 gånger mer sannolikt att kvinnor blir utsatta för hatskriverier på internet än att män blir det, visar en FN-rapport om näthat från i fjol.

Det finns också andra orsaker till varför kvinnor verkar utsättas för mer hat.

– Förutom det ökande antalet asylsökande i Finland kan det bero på den ekonomiska situationen, marginalisering och även det globala fenomenet med uppgången av extremiströrelser. Kvinnor ses också som allt starkare makthavare och det kan irritera i vissa grupper, säger Multanen.

Käpphäst för rasistisk politik

I Finland uppmärksammas kvinnodagen bland annat med en feministisk och antirasistisk demonstration i Helsingfors, Åbo och Tammerfors.

Demonstrationen Ta tillbaka natten vill lyfta fram att kvinnodagen inte är en högtidsdag innan jämställdhet mellan könen är uppnådd.

En av arrangörerna är Kvinnosaksförbundet Unionen vars generalsekreterare Milla Pyykkönen är oroad över att kvinnors rättigheter börjat användas som en käpphäst för rasistisk politik.

– Man låtsas vara orolig för kvinnornas svängrum som invandrare påstås förminska. Men i verkligheten intresserar inte kvinnors rättigheter, utan man vill bara motsätta sig invandringen, säger Pyykkönen.

För att rensa bort hatet måste man möta det med starkare reaktioner, säger Elina Multanen.

– Också den tysta majoriteten, som under inga omständigheter kan acceptera det, måste öppna munnen.

Laura Savolainen/Yle Uutiset