Norsk rapport sågar finländsk vårdledighet

Slopa systemet med hemvårdsstöd för att förbättra kvinnors karriärmöjligheter. Det slås fast i en norsk rapport om familjepolitik i Norden.

I rapporten kommer det fram att de långa föräldra- och vårdledigheterna i Norden har en negativ inverkan på kvinnors möjligheter att avancera till höga chefsposter. Forskarna hänvisar till en rangordning i en rapport från World Economic Forum som placerar Finland på plats 55 och Sverige på plats 31 då det gäller kvinnors andel av högre chefsposter.

Däremot placerar sig de nordiska länderna i topp då det gäller kvinnors andel av arbetsmarknaden. Familjepolitikens positiva effekter syns i ett bra anställningsskydd för föräldralediga och en social acceptans för systemet.

Det är svårt att säga vid vilken tidpunkt som den positiva inverkan byts till negativ inverkan på kvinnors karriärer.

– Det kan hända att vändpunkten är vid sex månaders ledighet. Det vet vi inte, med det är åtminstone långt före tre års vårdledighet, säger Katrine Vellesen Løken som är professor i nationalekonomi vid Universitetet i Bergen.

Finlands system en kvinnofälla

Finland utmärker sig i rapporten, eftersom många kvinnor är länge hemma på grund av systemet med hemvårdsstöd. Det är en stödform som föräldrar kan få efter föräldraledigheten, fram tills barnet fyller tre år.

Bara 41 procent av under 3-åringarna är i dagvård i Finland, mot 80 procent i Norge och 91 procent i Danmark.

Rapporten visar att hemvårdsstödet skadar jämställdheten på arbetsmarknaden, eftersom det försenar mammors återgång till arbetet. De har också i medeltal lägre inkomster under åren efter vårdledigheten.

Rapporten rekommenderar att Finland slopar hemvårdsstödet.

– Det skulle göra att kvinnor tidigare går tillbaka på jobb och det har långsiktiga effekter på karriären, säger Vellesen Løken.

Hon tillägger att förändringen borde ske så att man ser till att det finns fler dagvårdsplatser. Dessutom måste de som riskerar att förlora sina inkomster kompenseras på annat sätt, om de inte genast har ett jobb att gå tillbaka till.

"Idiotiskt system"

I Norge för man en debatt om att avskaffa bidraget och Sverige har redan gjort det, något som barn- och jämställdhetsminister Åsa Regnér försvarar.

– Det var ett idiotiskt system, att man betalade för att kvinnor skulle hålla sig borta från arbetslivet!, sade Regnér i samband med att rapporten om familjepolitik publicerades.

Pappakvoter hjälper inte

Kvoterade föräldraledigheter som finns i alla nordiska länder utom Danmark, går ut på att en särskild del bara kan tas ut av pappan. Det har lett till att fler pappor tar mera ansvar för vården av sina barn när de är små.

Men effekterna på kvinnors karriärer ser ut att utebli, säger Katrine Vellesen Løken.

– Jag tror att det beror på att vi hela tiden har lagt till pappakvoten, till hela ledigheten, i stället för att skära i kvinnans andel av kvoten.

Det var ett idiotiskt system, att man betalade för att kvinnor skulle hålla sig borta från arbetslivet!

― Sveriges barn- och jämställdhetsminister Åsa Regnér

Forskarna säger att de nyaste undersökningarna också visar att det är attraktivare att gå tillbaka på jobb om dagvårdsavgifterna är lägre.

I Finland går utvecklingen i motsatt riktning eftersom den högsta avgiften i dagvården föreslås stiga från 290 till till 354 euro. I Sverige är maxtaxan 140 euro.