Fångat med tanke på delfinerna – packat med tanke på människorna?

Nyligen tog migrantarbetare i Thailand en ovanlig seger. Ägarna till tonfiskfabriken de jobbade på gick med på att betala ersättningar för brott mot deras rättigheter.

Tonfisk från liknande fabriker säljs på butikshyllorna i Finland, och för konsumenten är det svårt att veta exakt varifrån de kommer.

En snabb titt i en av S-gruppens stora butikers konservburkshyllor talar sitt tydliga språk. Nästan all tonfisk är packad i Thailand.

Jag skriver upp en del av de av de packare som nämns på burkarn. Efter snabba googlingar dyker flera av dem upp på sidor där migrantarbetarnas rättigheter på fabrikerna kritiseras.

Det arbetar över en miljon migrantarbetare i Thailand – antagligen många fler eftersom en stor del inte är registrerade. Största delen av dem kommer från Burma.

Betydelsefull seger för migrantarbetarna

Något hundratal fick alltså förra månaden upprättelse när Golden Prize Tuna Canning gick med på att betala 1,3 miljoner euro i ersättningar till migrantarbetarna för utnyttjande, obetalda löner och misshandel.

Det här är en stor seger, säger Sonja Vartiala, verksamhetsledare på Finnwatch, som har samarbetat med organisationen som representerade migrantarbetarna, Migrant Worker Rights Network.

– Den här segern och förhandlingsresultatet är väldigt viktigt. Det är förbjudet för migrantarbetare att organisera sig fackligt i Thailand så att de lyckades med det här är en stor sak, säger Vartiala.

Finlands utvecklingsbistånd hade ett finger med i spelet. Migrant Worker Rights Network får stöd från Finland. Projektet har en budget på 80 000 euro per år och 40 000 euro har kanaliserats till Thailand.

Projektet fortsätter ännu fram till år 2017, så det finns hopp om flera segrar för migrantarbetarna.

Det är ett bra exempel på hur biståndspengar har använts väldigt effektivt, säger Sonja Vartiala på Finnwatch.

– Det klagas mycket på hur ineffektivt biståndet är, och det här är ett exempel på hur man kunnat jobba väldigt effektivt med väldigt små medel, säger Vartiala.

Men det finns hundratals om inte tusentals liknande fabriker i Thailand. Vartiala hoppas att det här exemplet uppmuntrar migrantarbetare på andra fabriker att kämpa för sina rättigheter.

Påtryckningar från utlandet har gett resultat

På tonfiskburkarna i S-gruppens butik står det att de har fångats med hänsyn till delfinerna. Men det står inte om de har packats med hänsyn till människorna.

Jari Simolin, inköpschef för detaljhandeln på S-gruppen, har precis återvänt från Thailand där han var och inspekterade en del av fabrikerna som packar tonfisk och ananas åt S-gruppen.

– Saker hade gått väldigt mycket framåt i fabrikerna jag besökte, speciellt för migrantarbetarna. Speciellt glädjande är att också Thailands nya regering har börjat arbeta för den här saken. Det betyder att det inte längre hänger bara på fabrikerna utan också samhället arbetar för fabriksarbetarnas rättigheter, säger han.

Men det är knappast rapporterna om uteblivna löner, misshandel, arbete utan avtal och omänskliga arbetstider som har fått regeringen att backa.

Thailand är en av världens största exportörer av industriella fiskprodukter och branschen är viktig för landets stapplande ekonomi.

USA har nyligen klubbat igenom en lag som förbjuder import av produkter som tillverkats med tvångsarbete och EU har också många direktiv som ger militärjuntan skrämselhicka.

Juntan var också med i förhandlingarna som i mars med omedelbar verkan gav arbetarna på Golden Prize Tuna-fabriken löneutbetalningar.

Det ser alltså ut som om det internationella trycket äntligen börjar ge resultat.

Mycket har blivit bättre på tio år

Jari Simolin på S-gruppen säger att det har skett otroligt mycket under de senaste 10 åren och de här problemen diskuteras äntligen i branschen.

– Det har blivit ett gemensamt projekt för hela västvärldens detaljvaruhandel, och det är en väldigt fin sak, säger Simolin.

En av de fabriker som han nu besökte hade tidigare prickats av Finnwatch. Simolin försäkrar att det har blivit bättre där, men att en del arbete ännu återstår.

Man kan enligt honom med gott samvete köpa tonfiskprodukter från Thailand, men det stora problemet är enligt honom underleverantörerna, som det är svårare natt ha koll på.

– Där hade man inte kommit lika långt som i den egna verksamheten. Det är sant att arbete ännu återstår.

Ansvaret faller på konsumenten

För en konsument som vill vara säker på att hitta etiskt producerade och packade produkter är det inte lätt.

Att bojkotta thailändska ananas- och tonfiskprodukter är ingen lösning, säger både Simolin och Sonja Vartiala från FInnwatch.

– Man kan köpa produkter från Thailand men man borde samtidigt skicka en förfrågan till företaget och fråga hur de övervakar arbetarnas rättigheter, säger Vartiala.

Det finns väldigt få certifikat för konsumenterna att orientera sig enligt, det enda är ungefär rättvisemärkt ananasjuice, fortsätter hon.

Företagen har sina egna certifieringssystem, men de kommer fram bara i årsrapporterna och inte på burkarna.

Bara den som är redo att använda mycket tid på det kan få fram ursprunget.

Till exempel MSC-märkta fiskprodukter börjar vara bekanta för många, men där är det bara fisket som är certifierat, inte arbetskraften på fabrikerna där burkarna packas.

Simolin på S-gruppen medger att konsumenterna inte får veta om de certifikat som finns i årsrapporterna.

– Du har rätt att vi inte har berättat det för konsumenterna. Det kunde vara helt kul information för konsumenten på burkarna, och i så fall skulle det certifikatet finnas på alla våra burkar, försäkrar Simolin.