Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Plasten i Östersjön där för att stanna

Från 2016
Tvärminne zoologiska station.
Bild: Yle/Minna Almark

Plastavfall är ett växande problem i hela världen och Östersjöländerna har så småningom vaknat upp till problemet.

Diskussionen om Östersjöns välmående kretsar ofta kring utsläpp, övergödning och alger. Den här veckan samlades ändå forskare och representanter från Östersjöländerna i Helsingfors inbjudna av Kommissionen för skydd av Östersjön (Helcom) för att diskutera det växande problemet med avfall i våra hav.

Brittiska Peter Kershaw har arbetat med havens välmående i 35 år och arbetar som rådgivare åt bland annat FN i frågor som gäller skräp i haven. Det är inte en speciellt ljus bild han målar upp av läget i haven och i Östersjön.

- Skräp är ännu en stressfaktor och ännu ett övergrepp på miljön. Östersjön har misshandlats länge, vi har använt det som en soptunna och de senaste 50 åren har vi dessutom slängt plast i havet. Vi har varit medvetna om det men det är bara under de senaste tio åren som vi insett hur allvarligt problemet är, säger Kershaw.

Han tillägger att det först är nu när plasten börjar ha ekonomisk och social inverkan på området som politiker och invånare har vaknat upp. Å andra sidan är Kershaw hoppfull, att människor blir medvetna om problemet betyder att det finns en chans att lösa det.

En bråkdel av skräpet är synligt

• Enligt en undersökning av Kommissionen för skydd av Östersjön (Helcom) syns bara omkring 15 procent av allt skräp i Östersjön på stränderna, den största delen, ca 70 procent, hamnar på havsbottnen.
• Mest skräp förorsakar resande och friluftsliv vid stränderna. Ute på havet är det färjetrafiken som skräpar mest.
• I juni 2015 antog Helcom en plan med 30 punkter för att minska skräp i Östersjön fram till år 2025.
• Helcom består av representanter från Östersjöländerna Danmark, Estland Finland, Tyskland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland, Sverige och representanter från EU.

Källa: Helcom

Det mesta hittas i havet

Vad som hamnar i Östersjön varierar mycket. När Helsingfors stad lät dykare undersöka vattnen kring staden hittade man 80 olika sorters skräp, ungefär en fjärdedel var plast, vilket är en aning mindre än globalt. Forskning visar att mellan 60 och 80 procent av allt skräp som hamnar i havet är plast.

- Östersjön fungerar som en stor soptunna eftersom vattnet inte byts ut och problemet med plast är att det inte försvinner. Det kan gå sönder i mindre bitar av UV-strålning men i Östersjön händer det här inte överhuvudtaget till exempel på vintern. Största delen av plasten sjunker dessutom under ytan eller ner på bottnen, och förblir där, säger Kershaw.

För det mesta handlar det om engångsprodukter vi använder i vår vardag, som till exempel köks- eller toalettartiklar, flaskor och förpackningsplast. Den mest problematiska och största delen av plastskräp är mikroplaster. De definieras som små syntetiska polymerpartiklar och fragment och är till sin storlek mindre än 5 millimeter i diameter och hittas oftast i skönhetsprodukter.

Enligt en studie från år 2015 som sammanställts vid Österjöcentrum på Stockholms universitet tar Östersjön emot närmare 40 ton mikroplaster från kroppsvårdsprodukter varje år. Det är oklart exakt hur skadliga mikroplasterna är men det finns en oro bland forskarna.

Bildtext Plastskräp samlas in av producenterna från och med i år
Bild: Maja Ottelin/YLE

Plastproduktionen ett problem

Kershaw påminner också att den stora utmaningen är hur man effektivast undviker att mer plast och skräp hamnar i havet.

Enligt den brittiska tidningen The Guardian har det efter andra världskriget producerats så mycket plast att man nu kunde täcka hela jorden i plastfolie.

Ett sätt att komma åt det här är bland annat det krav på producenterna som infördes i Finland i början av året. Nu är det producenterna som ansvarar för att samla in plastförpackningarna.

Byggmaterial hör inte hemma i havet

Helsingfors stad försöker också lösa problemet på sitt sätt. Esa Nikunen, miljödirektör i Helsingfors, säger att skräpundersökningen som gjordes lite överraskande visade att naturskyddsområdenas stränder var mer nedskräpade än andra. Det här ska nu åtgärdas.

- Vi ska öka antalet soptunnor på friluftsområden så att de som vistas där lättare kan göra sig av med soporna på rätt sätt, säger Nikunen.

Byggbranschen hamnar också under lupp, berättar Nikunen.

- Vi har märkt att byggplatser speciellt nära havet är problematiska. Våra inspektörer kommer att vara extra uppmärksamma med skräpproblemet i framtiden.

Bildtext Byggen vid havet är ett problem som Helsingfors stad ska ta i tu med.
Bild: YLE/Nina Simberg

Det som finns i havet stannar där

Oberoende hur effektiv återvinningen eller skräpinsamlingen blir finns det fortsättningsvis mängder av skräp som inte fås bort ur Östersjön.

- Det som finns där ute kommer antagligen att förbli där om man inte lyckas få bort en del av det, som till exempel fiskeutrustningen, säger Kershaw.

Han syftar på Polen där Världsnaturfonden WWF har samarbetat med lokala fiskare för att samla in gamla fiskenät och annat fiskeutrustning ur havet med goda resultat.

Lokala lösningar den enda rätta lösningen

Kommissionen för skydd av Östersjön (Helcom) antog i juni 2015 en plan med 30 punkter för att minska skräpet i Östersjön fram till år 2025.

Flera länder har förbundit sig till den, men stora gemensamma projekt tar tid. Mindre projekt är effektivare.

- Det finns så många olika källor till plast och mikroplast att det inte går att hitta en enda lösning på problemet. Det är en kombination av tekniska lösningar, att förstå varför människor skräpar och utbilda invånarna att förstå konsekvenserna. Det borde vi kunna göra, det är inte rymdvetenskap, säger Kershaw.