Aspens löv darrar lätt

Att darra som ett asplöv, lyder ordspråket. Och det är sant att aspens löv darrar vid minsta vindpust. Det beror på att skaften är tillplattade och mycket långa i förhållandet till bladstorleken. Darrningen förhindrar skadeinsekter att få fäste på bladen. Asp heter Populus tremula på latin. Tremula betyder darrande.

Aspen har en stadig, rak, grå stam och en ofta bred men gles krona. Stammen spricker lätt upp ser därför, särskilt på äldre exemplar, ut att ha gråsvarta mönster. Aspen sprider sig lätt med rotskott och kan ibland se mer ut som en buske än ett träd. I trädgårdar kan man stöta på odlade varianter av asp t.ex. pelaraspar som är höga och raka eller hängaspar vars grenar hänger ner.

Bladen är mörkgröna, runda, släta, glänsande med naggad kant och o ibland lite klibbiga. Bladen på rotskotten ser annorlunda ut. De är större, lite ovala och spetsiga och de är håriga på undre sidan. Aspen blommar i april-maj, strax innan lövsprickningen som sker i maj-juni. Blomställningarna består av 8-18 cm långa hängen. Hanhängena är mycket längre än honhängena. Hängefjällen är rödbruna.

Stora aspar blir lätt murkna och virket är poröst. Därför används asp inte till virke i större utsträckning. Men till tändstickor är aspträ utmärkt. Att aspgrenar lätt bryts av och att asparna lätt murknar gör trädet viktigt för biodiversiteten. Flygekorrar och hackspettar bygger gärna bo i håligheter i gamla aspar. På en asp kan det bokstavligen leva hundratals olika arter. Många av dem är utrotningshotade och klarar sig enbart på aspar. Mer om aspens betydelse för den biologiska mångfalden kan du läsa på miljöförvaltningens webbsajt:
På stammen av vuxna aspar förekommer ofta gul vägglav, Xanthoria parietina.
Poppelglasvingens larv, Sesia apiformis, lever på asp, poppel och sälg.