Mare Kandres punkserier i nytt album

Hon var den svenska litteraturens underbarn och fixstjärna. En litterär punkare med en originell bildvärld och ett språk som saknade motstycke. I vår utkommer Mare Kandres punkserier i bokform.

När 21-åriga Mare Kandre debuterade som författare år 1984 korades hon i ett slag till den svenska litteraturens största framtidslöfte. Bakom sig då hade Mare också studier i bildkonst och en lovande karriär som sångsolist och textförfattare i ett antal punkband.

Skärtorsdagen den 24 mars 2005 hittades Mare Kandre död i sin lägenhet, och dödsorsaken var en överdos av läkemedel.

Mare Kandres litterära arv blev 11 böcker som utkom i rask takt mellan åren 1984 och 2002.

Hemma hos föräldrarna hittade Mare Kandres vän, författaren, översättaren och förläggaren Jonas Ellerström, ett antal seriestrippar och teckningar som han sammanställt till ett album med titeln Mare Kandres punkserier.

Jag har stämt träff med Jonas Ellerström på ett kafé, trots att jag i normala fall försöker undvika kaféer som intervjuplats pga. den slamriga och stökiga miljön som kan te sig störande för radiolyssnarna.

Anledningen till att vi trots allt ses på ett kafé är att föremålet för vårt samtal - den svenska författaren, sångerskan och konstnären Mare Kandre - älskade att sitta på kaféer.

-Mare bodde alltid smått och hon tyckte antagligen att det var skönt att lämna hemmiljön för att slå sig ner på kaféer som Ritorno på Odengatan i centrala Stockholm, konstaterar Jonas Ellerström, och i samma andetag säger han att Mare var en sällsynt levande person som inte stördes av brus och slammer, musik och alla rörelser runtomkring henne. Det var kanske rentav inspirerande för henne!

Avstamp i punkscenen

Jonas Ellerström lärde känna Mare Kandre i punkkretsarna i Göteborg i början av 1980-talet. Vid den här tiden skrev Mare Kandre låttexter och sjöng i punkbanden Ruhr och Global Infantilists.

De återknöt kontakten i början av 2000-talet och Jonas Ellerström hade nyss flyttat upp till Stockholm när han nåddes av budet att Mare Kandre dött.

-Jag kan inte säga att jag kände henne väl, men jag tyckte om henne och jag brydde mig om hennes författarskap, säger Jonas Ellerström. Hennes död tog mig hårt och sedan dess har jag på olika sätt försökt få hennes författarskap att leva vidare.

Sedan år 2010 driver Jonas Ellerström ett litet konstgalleri i Stockholm och sommaren 2012 ordnade han en utställning på galleriet med teckningar och målningar av Mare Kandre.

Hemma hos Mare Kandres föräldrar hittade Jonas Ellerström också en del seriestrippar, och han beslutade sig för att försöka få till stånd ett album med Mare Kandres efterlämnade serier.

I Mare Kandres punkserier ingår en aldrig tidigare publicerad serie som heter ”Punkaren” – en Romeo & Julia-historia mellan punkaren Adolph och Thelma, flickvän till antagonisten Ned.

Det här är en kärlekshistoria med förhinder som utspelar sig i 1970-talets London mot bakgrunden av sammandrabbningar och blodiga uppgörelser mellan punkare och teddyboys, eller raggare som man talar om på svenska. I Mare Kandres teckningar bär dock raggarna tydliga drag av skinheads med rakade skallar, bomberjackor och militärkängor.

Adolph och hans punkarkompisar Sid Sick, Bill Migraine, Johnny Vomit och Vince Violence går på den legendariska punkrockklubben The Roxy i Covent Garden och lyssnar på The Clash och Six Pistols.

Serien ”Punkaren” är en tecknad version av en av punkgenerationens största klassiker, nämligen boken The Punk som utkom år 1977 och är skriven av den då 14-åriga Gideon Sams.

-The Punk var ett måste för alla punkare som reste till London för att gå på konsert, köpa skivor, instrument, engelska fanzines och se på film, konstaterar Jonas Ellerström.

Under en termin 1979 studerade Mare Kandre också konst vid The Byam Shaw School of Art i London – en skola hon valt av omsorg eftersom basisten Paul Simonson från The Clash också gått i just den skolan.

Ett veritabelt pusselarbete

I Mare Kandres kvarlåtenskap fanns också delar av en annan serie som ursprungligen publicerades i tre nummer av fanzinet ”Kludd” – och för Jonas Ellerström återstod ett efterforskningsarbete av den högre skolan för att få tag i samtliga tre nummer av fanzinet där Mare Kandres serie ingick.

- Jag började med att lägga ett pussel för att få ihop alltsammans rent biografiskt. Första gången jag själv stötte på Mares namn var i en intervju med henne i Göteborgsfanzinet ”Funtime” där hon berättade om sitt band Kramp. Men fanzines är ju inte direkt tidskrifter man kan få tag i på universitetsbiblioteken … så det återstod för mig att försöka få kontakt med Mares bekanta och gamla bandkompisar som eventuellt kunde ha exemplar av fanzinet på vinden. Slutligen lyckades jag få ihop alla tre nummer – och isynnerhet det tredje numret är viktigt eftersom där också ingår en novell av Mare som jag ville ha med i albumet, berättar Jonas Ellerström.

Förutom seriestrippar, en novell, en tecknad svit och en intervju med Mare Kandre från boken Svensk punk 1977-1981 ingår också en mp3-skiva i utgåvan där Jonas Ellerström samlat tidigare opublicerade demoinspelningar och livespelningar med Mare Kandres punklåtar som hon spelat in med de tre punkband hon var med i, dvs. Kramp (1979), Ruhr (1980-81) och Global Infantilists (1981-84).

Ångest och depression i tecknad serie

Den tredelade serie som Jonas Ellerström fick lägga manken till för att få ihop går under titeln ”Dumheten” och skildrar en ung kvinna - påfallande lik Mare själv - som vandrar runt i en stad som skildras som öde, ogästvänlig och frånstötande.

Gång på gång ropar och viskar kvinnan ett enda ord, ”Hjälp”, än genom sopnedkastet, än genom brevluckan, utanför ett höghus med mörka rutor, på tunnelbaneperrongen … innan hon tar mod till sig och ringer psykmottagningen bara för att få veta att hon inte kan få träffa någon läkare utan tidsbeställning.

Den hjälpbehövande unga kvinnan häller i sig en burk piller och blir intagen på sjukhuset där varken medpatienter eller personal verkar vilja se eller förstå hur allvarlig situationen är – den enda hjälp kvinnan får är en ny burk mediciner för att ”bota oron”.

Jonas Ellerström konstaterar att det nog är svårt att läsa serien ”Dumheten” utan att uppfatta den som självupplevd i den meningen att den bygger på egna erfarenheter:

-Det behöver inte betyda att serien är rent dagboksartad, snarare kan man tala om en förtätning eller en dramatisering av verkligheten. Efter bildkonststudierna i London flyttade Mare till Stockholm, och tiden som följde då var ingen bra tid för henne, konstaterar Jonas Ellerström, som tror att vi kan se spår av hennes egna erfarenheter i serien - oavsett om det är känslofantasier eller egna direkta upplevelser som hon skildrar.

-”Dumheten” är en stark och övertygande berättelse, och det är remarkabelt hur mycket hon lärt sig rent tecknarmässigt och seriedramaturgiskt, säger Jonas Ellerström.

En bredare bild av ett mångfacetterat konstnärskap

Jonas Ellerström är glad över att han i och med det nu utgivna albumet kan bidra till att ge en bredare bild av ett rikt och mångfacetterat konstnärskap.

-Serien ”Punkaren” har ingen sett tidigare och ”Dumheten” trycktes enbart i fanzinet ”Kludd” och den är det nog rätt få som sett innan.

När Mare Kandre debuterade med berättelsen I ett annat land år 1984 tog hon den svenska litteraturen med storm och i litteraturen och i författarskapet fanns såväl en ekonomisk som social säkerhet samt en bekräftelse som Mare Kandre inte fått varken med sina serier eller med sin musik – även om Global Infantilists med sina två utgivna plattor förutspåddes en ljus framtid på punkrockscenen.

Jonas Ellerström konstaterar att Mare Kandre var begåvad på många konstnärliga områden, men han tror samtidigt att hon valde rätt när hon satsade på sitt författarskap:

-Det är få förunnat att orka och lyckas bedriva dubbla konstnärskap i längden. Men Mare Kandres serier från slutet av 1970-talet och början av 1980-talet visar trots allt på en utvecklingsgång, och kanske också på vad som skulle ha kunnat bli av - men vi får nog trots allt glädja oss över de elva böcker hon skrev under sin livstid, konstaterar Jonas Ellerström, som skrivit ett innehållsrikt och upplysande efterord i albumet.

Jonas Ellerström om Mare Kandres serier

22:22

Läs mer om Mare Kandre på den officiella webbplatsen.

Läs också en presentation av Mattias Fyhrs bok om Mare Kandre: Skitigt vackert mörker.