Västnylänningar vill inte förnya sin avloppshantering
Allt färre hushåll i Västnyland är villiga att satsa på en förnyelse av sin avloppshantering. Omkring hälften av hushållen i glesbygden är i behov av att anpassa sin hantering till regeringens nuvarande krav. Tidigare har fastighetsägare villigt gått in för att satsa pengar på det men nu har trenden vänt.
- Man riskerar såväl egen som andras hälsa om man försummar att uppdatera sin avfallshantering, säger Minttu Peuraniemi, sakkunnig inom avloppshantering.
Hushållen vill vänta
Enligt en förordning från 2004 ska alla hushåll i glesbygden se över sin avloppshantering och vid behov uppdatera den innan mars 2016.
Kraven har i flera etapper mildrats och skjutits upp. Än har slutgiltiga krav inte klarnat och tidsfristen har ytterligare förlängts till mars 2018. Detta har lett till att hushållen väljer att skjuta upp projektet.
Kommunalt samarbete i Västnyland
I samband med att riksdagens förordning om avloppshanteringen kom, stiftades ett kommunalt samarbete i Västnyland. Strategin för kommunernas samarbete kring glesbygdens avloppsvatten i västra Nyland 2014-2021, omfattar de åtta västnyländska kommunerna Hangö, Ingå, Högfors, Kyrkslätt, Lojo, Sjundeå, Vichtis och Raseborg. Strategin verkställs av föreningen Västra Nylands vatten och miljö genom projektet LINKKI 2015.
- Projektet går ut på att vi har gjort hembesök i hushållen, rett ut vad som behöver förnyas samt gett råd om hur man ska gå vidare, säger projektledare och sakkunnig inom avloppshantering, Minttu Peuraniemi på Västra Nylands vatten och miljö.
Peuraniemi berättar att fastighetsägarna i Västnyland till en början var ivriga på att planera och inleda förnyandet av sina avloppssystem men att utvecklingen nu stannat märkbart.
- Regeringen har meddelat att de ännu möjligtvis vill lindra kraven och det leder till att folk inte ens vill börja planera något i hopp om att kraven lindras mycket. Men det vore verkligen lönt för alla att inleda förnyandet så fort som möjligt, säger Peuraniemi.
Inte bara egna hälsan riskeras
Ansvaret för att hushållets avloppssystem uppfyller de krav som råder i landet, ligger helt på fastighetsägaren. Det betyder att om grannens dricksvatten smutsas ned, är fastighetsägaren den som står skyldig.
- Det är skäl att tänka på att man riskerar både egen och andras hälsa om man försummar att se över avloppshanteringen. Ingen vill få avloppsvatten blandat i sitt dricksvatten, säger Peuraniemi.
Utöver det poängterar hon att det råder ett gemensamt ansvar över att ta hand om miljön och se till att vattendragen inte smutsas ned ytterligare.
Dyrt men lönsamt projekt
Att förnya hanteringen kan bli en kostsam åtgärd men i längden lönar det sig. Priset för uppdateringen kan variera kraftigt hushåll emellan men i medeltal rör det sig om en summa på 3000 - 10000 euro.
Peuraniemi vill påminna att trots att regeringen ett flertal gånger nu skjutit upp förordningen, är den ändå fastslagen. I något skede kommer man vara tvungen att förnya systemen och en uppdatering är aldrig onödig.
Många västnyländska hushåll i glesbygden har slambrunnar från 50-talet som är mycket slitna och som sannerligen inte uppfyller dagens behov.
- Ungefär hälften av de fastighetsägare vi besökt borde förnya systemen. Under år 2014 var ännu de flesta angelägna att åtminstone inleda planerandet men nu är fallet ett helt annat.
Peuraniemi uppmanar ändå alla hushåll att följa med branschen och inte vänta ut planerandet alltför länge.
- Det handlar om att upprätthålla sin egen fastighet och även om det kostar så är det en mycket lönsam investering. Ett uppdaterat avloppssystem höjer markant värdet på fastigheten.
Texten är skriven av Sofia Westerholm.