Mjölkbonde: "Omänsklig stödbyråkrati"

Bönder från hela landet har samlats till en stor manifestation på Senatstorget i Helsingfors. Tusentals bönder deltar i demonstrationen.

De anser att läget för de finländska bönderna är värre nu än någonsin under EU-medlemskapet.

Sjunkande världsmarknadspriser och nedskärningar i jordbruksstöden har lett till ekonomiska problem på många gårdar.

En av dem som demonstrerar är Jesse Mårtenson som tillsammans med sina föräldrar driver en stor mjölkgård i Mörskom i Östra Nyland.

Den moderna ladugården har sammanlagt 250 djur. Korna går självmant och låter sig mjölkas av en robot. En annan robot rullar omkring på golvet och skyfflar undan gödsel.

- Ladugården kostade 1,5 miljon euro, en del var investeringsstöd, men nog har man fått jobba hårt för att sköta amorteringarna, säger Mårtenson.

På sistone har lönsamheten naggats i kanten av de sjunkande producentpriserna på mjölk.

Priset har sjunkit från omkring 46 cent till 35 cent per liter, bland annat på grund av Rysslands importstopp på livsmedel från EU.

Enligt Mårtenson missgynnas producenterna också av S- och K-gruppens dominerande marknadsställning och priskriget mellan de två butikskedjorna.

Jordbruksstöd i olika former utgör nu 35 procent av gårdens omsättning.

Försenade utbetalningar upprör

Bland jordbrukarna finns ett utbrett missnöje med att Landsbygdsverket Mavi har skjutit fram utbetalningarna av en del av fjolårets jordbruksstöd på grund av bland annat tekniska problem.

Fredagens demonstration är också delvis en protest mot de här fördröjningarna. Jesse Mårtenson är orolig å många kollegers vägnar.

- Vi har klarat oss rätt så bra, men många bondekolleger skriver på sociala medier om hur det är svårt.

Yle har bland annat rapporterat om flera mjölkgårdar i Norra Savolax där strömmen har stängts av på grund av obetalda elräkningar.

På Mårtensons gård i Mörskom får man vänta ett par månader längre på Ersättning för djurens välbefinnande som utgör tjugo procent av gårdens hela stödsumma för år 2015.

Det här stödet är den största enskilda utbetalningen som landsbygdsverket Mavi har skjutit fram.

För hela landet rör det sig om 60 miljoner euro som ursprungligen skulle betalas i april men nu har skjutits fram till juni.

Mavi beklagar förseningarna

Vesa Perätalo, som leder Mavis enhet för djur- och specialstöd, beklagar fördröjningen som enligt honom har flera orsaker.

Dels handlar det om att kriterierna för själva stödet har förändrats, dels handlar det om att Mavis nya datasystem inte har hunnit bli färdigt i tid.

Perätalo medger att myndigheten har gjort en felbedömning om hur resurskrävande arbetet är.

I praktiken är det inte Landsbygdsverket, utan Lantmäteriverket och externa konsulter som bygger upp datasystemet.

Mavi kan inte erbjuda bönderna några ersättningar för utbetalningar som drar ut på tiden.

Byråkratin frustrerande för både bönder och tjänstemän

Mjölkbonden Mårtenson räknar att han sätter 18 arbetsdagar i året på papperskrig och myndighetsgranskningar.

Det gäller också att vara noggrann. För fjolårets del gick 160 finländska gårdar miste om EU-bidrag för kor och nötkreatur eftersom de inte anmälde sig i tid förra våren.

- Stödansökningsbyråkratin är inte mänsklig. Om du missar ett krux under en kort ansökningstid på våren så blir du utan stöd hela det året, säger Mårtenson om fallet.

På Mavi säger enhetschef Perätalo att man utredde möjligheterna att betala ut de här EU-bidragen trots att anmälningarna saknades, men att det visade sig omöjligt på grund av EU-kommissionens regler för bidragen.

Om Mavi hade betalat ut bidragen trots reglerna kunde EU-kommissionen ha krävt in betydligt större sanktionsbelopp av Finland.

Perätalo anser att Mavi får en hel del kritik också för sådant som myndigheten inte själv kan påverka. Han betonar att Landsbygdsverket gör sitt bästa för att betala ut stöden i tid med de resurser man har.

- Jag måste säga att reglerna är mycket komplicerade och på något sätt måste de förenklas. Det finns för många stöd i Finland och vi måste minska på de olika stödformerna, säger Perätalo.

Hård kritik mot Landsbygdsverket

Kritiken mot Landsbygdsverket Mavi har ställvis varit mycket hård. Det har framförts att ledningen borde bytas ut och att hela myndigheten borde läggas ner.

Svenska riksdagsgruppen lämnade förra veckan ett skriftligt spörsmål i frågan och skickade ut ett pressmeddelande "Lös problemen eller avskaffa Landsbygdsverket".

Enhetschef Vesa Perätalo anser att det inte är en realistisk lösning att lägga ner myndigheten.

- Om vi vill ha pengar från EU så måste det finnas en EU-godkänd myndighet som betalar ut stöden. Det går inte att flytta över utbetalningarna till kommunerna eller Närings-, trafik- och miljöcentralerna, säger Perätalo.

Landsbygdsverkets ledning kallades i veckan till jord- och skogsbruksminister Kimmo Tiilikainen (C) med anledning av de försenade stödutbetalningarna. Det är inte känt om det här mötet får några konkreta följder.

Uppdatering: Jord- och skogsbruksminister Kimmo Tiilikainen (C) meddelade på fredagen om ändringar i Landsbygdsverkets ledning. Läs mer i artikeln Lantbrukarna: Regeringen ansvarig för böndernas belägenhet.