Stora skillnader i fetma inom Helsingfors överraskar forskare

Områden i södra Helsingfors har den högsta medelinkomsten och den högsta nivån högutbildade. I samma områden finns minst andel överviktiga. Bocksbacka hör till de områden där situationen är den motsatta. Yle Huvudstadsregionen frågade Bocksbackaborna varför de inte gillar grönsaker.

I Ulrikasborg var årsmedelinkomsten 51 300 euro 2013. I Estnäs, det vill säga Gloet, Kronohagen och Skatudden, var den 46 100 euro. Båda områdena hör till de fem distrikt med den högsta medelinkomsten i Helsingfors. Båda distrikten hör också till de fem med högst andel invånare med högskoleexamen.

Och Helsingfors faktacentrals rapport från förra veckan, som Yle Huvudstadsregionen rapporterat om, visade att de här områdena, tillsammans med Bortre Tölö, hör till de områden i Helsingfors med lägst andel överviktiga. Bortre Tölö hör också till områdena med högst andel högutbildade.

"Utbildade är bättre informerade"

På motsvarande sätt är Mellungsby, Kvarnbäcken och Bocksbacka områden med de lägsta medelinkomsterna i Helsingfors. Årsmedelinkomsten i de här områdena är 23 500 euro (Mellungsby) och 26 500 euro (Kvarnbäcken och Bocksbacka). De hör också alla tre till de områden med lägst andel högutbildade. Samtidigt är andelen överviktiga i de här tre områdena högst i staden.

Uppgifterna om fetma är tagna ur THL:s undersökning där Helsingfors stads faktacentral tittat närmare på hur de 9 700 helsingforsare över 20 år som deltog har svarat. Svaren i vissa områden har varit så få att de har slagits ihop med svaren från ett annat område. Det här gäller bland annat för Östersundom och Brändö där medelinkomsten är högst i Helsingfors och för Jakobacka där medelinkomsten är lägst.

De som har mer resurser har också större ekonomiska möjligheter att ta hand om sig själv. Äta bättre och besöka läkare när det behövs.

Henrik Lönnqvist, forskare

Forskare Henrik Lönnqvist vid Helsingfors stads faktacentral säger att utbildade människor ofta är mer upplysta när det gäller levnadsvanor.

- Utbildade människor är bättre informerade, vilket är en faktor. De som har mer resurser har också större ekonomiska möjligheter att ta hand om sig själv. Äta bättre och besöka läkare när det behövs. I Helsingfors har det länge funnits stora skillnader i levnadsvanor. Arbetsklassens vanor har varit annorlunda än övrigas.

"Man köper inte pommes frites utan något annat"

I Mellungsby och Kvarnbäcken är andelen feta omkring 20 procent medan andelen i Ulrikasborg är 6 procent och i Bortre Tölö 5 procent.

- Skillnaden är stor och det överraskar mig. Men annars är det inte överraskande att det ser ut så. Vi har redan länge vetat att de som har högre utbildning lever mer hälsosamt, säger Lönnqvist.

Men om man har pengar kan man väl äta finare?

- Men man köper inte mängd utan något annat. Man köper inte billiga pommes frites utan något annat. Mängd och kvalitet är inte samma sak.

Men kunskapen om att ta hand om sig själv borde väl vara känd oberoende av inkomst och utbildning?

- Källor till den här kunskapen har alla i dagens värld. Men de som är högutbildade är ofta av en eller annan orsak mer intresserad av det här. Vi har haft en bred folkupplysning om hälsa och redan i skolan gett näringsrekommendationer. Dessutom har olika skattetekniska lösningar använts för att priset inte ska avgöra människors beteende. Det som är ohälsosamt är lite dyrare. Men till alla delar har det tydligen inte fungerat.

"Jag vet en som slänger grönsakerna från tallriken"

Andelen som inte ätit grönsaker under en vecka följer ett liknande mönster. De uppgifterna finns också med i faktacentralens rapport om levnadsvanor.

Andelen som inte äter grönsaker är högre i områden med lägre medelinkomst och där andelen högutbildade är liten. Överlägset flest grönsaksvägrare bor det enligt rapporten i Bocksbacka, medan invånarna i Bortre Tölö mer sällan låter bli grönsaker.

Överlägset flest grönsaksvägrare bor det enligt rapporten i Bocksbacka, medan invånarna i Bortre Tölö mer sällan låter bli grönsaker.

Yle Huvudstadsregionen besökte Bocksbacka för att fråga om invånarnas grönsaksvanor och varför Bocksbackaborna undviker grönsaker. Enligt THL:s undersökning äter 41 procent där inte färska grönsaker under en vecka.

Vesa Hottinen
- Om jag är på diet äter jag grönsaker varje dag, men annars en gång i veckan. Men jag äter mer bananer och ananas. Det är svårt att säga varför många Bocksbackabor inte äter grönsaker.

Jenni Koskelainen
- Jag äter grönsaker dagligen, oftast frysta. Jag kan inte säga varför Bocksbackaborna inte äter grönsaker. Utbudet i affären är bra.

Tatu Kallio
- Jag äter grönsaker dagligen, både färska och frysta. Jag vet inte varför andelen som inte äter det är hög. Men jag vet en person som slänger grönsakerna från tallriken. Men han bor inte i Bocksbacka.