Hoppa till huvudinnehåll

X3M

Petter Sandelin: 5 orsaker till varför Kent är ett dåligt band

Från 2016
Bildtext Ett av problemen med Kent är att Jocke Berg skriver dåliga texter.
Bild: X3M/Catariina Salo

Kent slutar och gör en sista turné som också når Finland. Petter Sandelin skriver om varför han inte tycker om bandet som alla andra älskar.

Jag har en åsikt som är kontroversiell i Svenskfinland. Jag tycker inte om Kent.

I Svenskfinland måste alla tycka om Kent.

Jag har försökt.

Kämpat.

Lovat småstadsflickvänner och pojkar med kajal.

Med jämna mellanrum har jag luftat dessa tankar och det har alltid fått riktigt dåliga följder. Folk får något hatiskt i blicken som gör mig rädd på riktigt.

Om du kan förklara för mig vad som är bra med Kent lovar jag att ge Kent ännu en chans. Kommentarerna är öppna så länge du inte hotar min familj.

Jag är medveten om att jag inte kommer att kunna röra mig utomhus i flera månader efter att den här texten publiceras, och i synnerhet inte på ställen där folk i allmänhet är tillräckligt berusade för att förlora udden av sin omdömesförmåga.

Here goes nothing.

1. Jocke Berg skriver dåliga texter

Jag förstår inte hur man kan tycka att Joakim Bergs texter är bra. I mina öron är de banala. Texten i popmusik måste förstås inte alltid vara bra. Det finns många underbara poplåtar som har banala texter.

Men de är fortfarande banala. Precis så är det med Kent.

En gång erkände ett anonymt Kent-fan för mig att om någon annan än Joakim Berg hade skrivit de texter Joakim Berg skriver hade folk inte tyckt att det var bra.

Tack du anonyma Kent-fan.

Vi ska leva, leva livet / Vi tar allt, ja allt för givet

― Kent 2016

2. Kent borde ha slutat när de var som bäst

Kent är ett typiskt band som hållit på för länge. Det går inte att tappa upp tonårsångest på flaska och lagra den tillsammans med årgångsvin. Ångest tappar både smak och karaktär när man lagrar den.

Kent borde ha slutat efter Hagnesta Hill eller Isola och blivit det där mytomspunna kultbandet som ingen någonsin fick nog av.

Kent
Bild: Press / Kent

3. Man måste ha kajal för att lyssna på Kent

För att tycka om Kent måste man förmodligen vara en emotionellt underutvecklad sextonåring som har kommunikationsproblem med föräldrarna. Det är helt enkelt musik som bara passar när man är på ett visst humör och i en viss ålder (eller minns en viss ålder). Det är stora känslor målade med stora penslar och många nyanser av svart.

Som du förstår har den där överspända känslan i en klassisk Kent-låt har aldrig lyckats träffa mig. Den träffade mig inte ens när jag var sexton.

För mig känns Om du var här lite som alla de där kärleksballaderna från 80-talet. Trots att de handlar om kärlek så säger de inte något om kärlek.

Allt jag ville säga glömde jag ikväll / Allt jag ville vara behöll jag alltid för mig själv

― Kent 1996

4. Kent är bäst när de inte låter som Kent

Jag har som sagt gett Kent många chanser. Jag har tänkt att en generation av musikkritiker och tonåringar som annars har rätt om det mesta, knappast kan ha fel.

När Kent släppte den rosa skivan Tillbaka Till Samtiden 2007 hittade jag något jag tyckte om i en del låtar.

Sedan insåg jag att det jag gillade med skivan var det som inte lät som Kent.

5. Kent har aldrig varit före sin tid

Kent revolutionerade deppig popmusik på svenska, men inte så mycket mer.

När Kent säger farväl inleder de med en video som påminner mig om något My Chemical Romance eller 30 Seconds To Mars knåpade ihop kring 2010.

Diskussion om artikeln