Det speciella med finlandssvensk musik

Modersmålets sånger. Finlands svenskheter framställda genom musik. Boken presenterar nya sätt att närma sig det finlandssvenska musiklivet

Den nya boken om finlandssvenskhet och musik har skrivits och redigerats av en samling musikvetare med anknytning till Åbo Akademi.

"Som det första musikvetenskapliga projektet med explicit fokus på finlandssvenskhet önskar vi inspirera kommande forskningsprojekt att ta itu med frågor som rör musik och identitet", skriver Johannes Brusila som är professor i musikvetenskap.

I nio artiklar analyseras finlandssvenskhet i en musikalisk kontext. Musiken ses inte bara som ett ljudande fenomen utan också som en aktivitet och ett kulturellt fenomen.

Redaktörer för boken är Johannes Brusila och Pirkko Moisala och Hanna Väätäinen. Övriga skribenter är Pia Maria Ahlbäck, Ros-Mari Djupsund och Niklas Nyqvist.

Yle som ett annat universitet

Professor Johannes Brusila är glad över sin bakgrund som musikredaktör på Yle.

- Det var mitt andra universitet, utan den tiden skulle jag inte vara den jag är idag.

- När man forskar går man in på djupet på ett väldigt smalt område, men när man är redaktör måste man ha koll på bredden.

Som musikredaktör fick Johannes Brusila vara mycket ute i musiklivet:

- Att tillbringa somrarna på olika festivaler och dessutom få betalt för det, vad är roligare än det?

Först ut med musikforskning om finlandssvenskhet

Den nya boken kom till som ett svar på en brist inom musikvetenskapen: Det fanns inte ett enda verk om finlandssvenskhet.

Inom andra forskningsområden har det däremot skrivits en hel del om den lilla språkminoritet vi utgör. Forskarna bakom Modersmålets sånger kom ändå fram till att de alla representerar olika former av finlandssvenskhet och talar därför om Finlands svenskheter framställda genom musik

- Våra identifikationer och vår tillhörighet varierar så väldigt mycket och vi hade långa diskussioner där vi ältade det här. Det är väl ganska beskrivande för finlandssvenskheten också det här att man diskuterar vad den är.

Den "etablerade, mer institutionaliserade finlandssvenskheten", den med stort F, är bara en form av svenskheter i Finland.

Det finns enligt skribenterna väldigt många olika schatteringar och olika avståndstaganden. Många sätt att känna sig som en del av helheten. Den här mångfalden ville bokens författare spegla.

Åbotrubadurer

Av de finländska vissångarna och -diktarna är det åbotrubadurerna Olle Söderholm och Tom Gardberg som analyseras.

Om varför det var just visan som blev speciell för den svenska befolkningen i Finland presenterar boken en intressant teori. Det handlade helt enkelt om att den finlandssvenska kulturen och språket hade svårigheter att hävda sig i den kommersiella kulturindustri som uppstod i Finland på 20 - och 30-talen.

De svenskspråkiga artister som ville slå igenom valde i regel att sjunga på finska. Exempelvis Georg Malmstén.

Den finlandssvenska identiteten fick sin naturliga hemvist i den svenskspråkiga revy- och vistraditionen som inte var beroende av de industriella musikmedierna.

Dansbandsmusik tas på allvar

Johannes Brusilas eget kapitel i boken handlar om den finlandssvenska dansbandsmusiken. Det här för att han intresserade sig för varför dansbandsgenren var så negligerad i musikforskningen trots att den är så populär.

Via dansbandsmusiken kunde han också diskutera frågan om dur och moll. Kapitlet har fått det fyndiga namnet Durmusikens förvaltare och mollmurens vältare.

-Bland den finländarna lever starkt en uppfattning om att den svenska befolkningen det är dom som sjunger i dur och den finska befolkningen sjunger i moll.

I den här uppfattningen ingår att de två befolkningsgrupperna är mentalt olika och olika funtade. De mest radikala tror att det är något genetiskt.

- Benägenheten att dö i hjärt- och kärlsjukdomar är större i östra Finland där man lyssnar på mollmusik i sorg och vemod och är sentimental. Medan de glada finlandssvenskarna lever länge osv.

I dansbandsmusiken finns klarare skiljelinjer mellan dur och moll än i rockmusiken och är därför tacksammare att diskutera ur det perspektivet.