Avundsjuka driver al-Qaida i Nordafrika till dödligare attacker

I Västafrika ökar oron för fler terrorattacker efter attacken i Elfenbenskusten där 18 människor dödades. Det var den tredje stora attacken i området på bara fyra månader som al-Qaidas nordafrikanska gren har utfört.

Och allt tyder på att terrorgruppen nu har ändrat strategi. Mer spektakulära och dödliga attacker, i områden där den aldrig tidigare har slagit till.

Under tolv års tid har al-Qaidas nordafrikanska gren al-Qaida i Islamiska Maghreb, AQIM, främst fokuserat på kidnappningar för att finansiera sin verksamhet. Mindre bombattacker har utförts i Sahelregionen söder om Sahara.

Men så plötsligt dödas 20 personer i november i en attack mot ett hotell populärt bland västerlänningar i Malis huvudstad Bamako.

I januari angrips ett liknande hotell i Burkina Faso, 29 dödas. Och så i mars dör 18 personer i en attack mot turistorten Grand-Bassam i Elfenbenskusten.

Aldrig tidigare har AQIM slagit till i de här länderna.

Men ren och skär avundsjuka har fått terrorgruppen att byta taktik. Det säger Martin Ewi vid Institute for security studies i Sydafrika.

- Jag tror att det beror på rivaliteten mellan al-Qaida och Islamiska Staten. al-Qaida är mycket avundsjuk på att IS får så mycket uppmärksamhet från det internationella samfundet. Och al-Qaida vill visa att den fortfarande är en terrorgrupp att räkna med.

al-Qaida har försvagats medan IS stävar på i full fart

al-Qaidas nordafrikanska gren, AQIM, har under de senaste åren försvagats rejält, säger professor Djallil Lounnas vid Al Akhawayn-universitetet i Marocko. Han är expert på terrogruppen.

- Efter att Frankrike inledde en militäroperation mot AQIM i Mali år 2013 har flera av terrorgruppens ledare och medlemmar dödats. Det har förekommit splittring inom gruppen och al-Qaida har förlorat rekryter till IS.

- Samtidigt har Islamiska Staten gjort framsteg och erövrat områden i Syrien och Irak och fått omvärldens uppmärksamhet genom dödliga terrordåd.

Så AQIM har börjat ta efter IS blodiga attacker för att visa att terrorgruppen fortfarande finns och kan utföra lika uppseendeväckande dåd som IS.

-När Islamiska Staten utför en attack som får stor uppmärksamhet så känner sig al-Qaida tvungen att göra samma sak, säger Martin Ewi vid Institutet for security studies.

Och attacken i Mali i november visade att när man slår till på en helt ny plats så orsakar man plötsligt stor uppståndelse i internationella medier.

Enligt Martin Ewi har AQIM speglat Islamiska Statens attacker.

-När IS slog till i Paris ifjol svarade AQIM med att utföra en attack i Burkina Faso. Och efter IS attack i Istanbul i Turkiet i januari så attackerade al-Qaida Elfenbenskusten.

Forna franska kolonier attackeras

Men det är antagligen inget sammanträffande att målen för AQIMs attacker de senaste månaderna har varit Frankrikes forna kolonier. Frankrikes stöd till länderna sätter käppar i hjulen för terrorgruppen.

De 3 000 franska soldater som är stationerade i Mali har som sagt orsakat mycket problem för AQIM.

-Attackerna är ett budskap till Frankrike och världen och till al-Qaidas supportrar, säger AQIM-experten Djallil Lounnas. Vi kan sprida ut oss till nya områden och västvärlden och speciellt Frankrike kan inte stoppa oss.

Gemensamt för de tre länder i Västafrika som nu har attackerats är att de efter perioder av inbördeskrig, oroligheter och envåldshärskare har lyckats arrangera fredliga val och införa demokrati.

Speciellt Elfenbenskusten, världens största producent av kakaobönor, är en framgångssaga.

Ekonomin blomstrar tack vare att president Alassane Ouattara har satsat miljarder på att förbättra vägar, hamnar, flygfält och annan infrastruktur och på att skapa nya jobb. Nya hotell och köpcenter har dykt upp som svampar efter regn i den ekonomiska huvudstaden Abidjan och utländska investerare flockas till landet.

Den ekonomiska tillväxten var kring nio procent ifjol.

Demokratiutvecklingen nagel i ögat

Men demokratiutvecklingen och den västerländska närvaron i Västafrika har varit en nagel i ögat på al-Qaida.

- Elfenbenskusten och alla de här länderna har nära relationer till Frankrike och väst och det är en del av al-Qaidas strategi att attackera länderna för att destabilisera dem, säger Djallil Lounnas, AQIM-expert vid Al Akhawayn-universitetet i Marocko.

En terrorattack har knappast ännu någon inverkan på investeringarna och ekonomin i de drabbade länderna. Men fler oroligheter kan få allvarliga följder, säger Jesper Bjarnesen, forskare vid Nordiska Afrikainstutet i Uppsala.

- Utländska investeringar, samarbeten kring biståndsprojekt och så vidare kan drabbas om europeiska aktörer anser att det är för riskabelt att jobba i regionen. Det kan ju drabba den demokratiska utvecklingen också att regionen anses som instabil.

Fler terrorattacker att vänta

Och enligt Jesper Bjarnesen kan vi vänta oss fler terrorattacker i Västafrika.

-Det ser ju ut som att det här är en eskalerande tendens att al-Qaida i Maghreb vill visa sin närvaro runt om i regionen. Så man kan absolut vänta liknande attacker både i länderna runt Mali där al-Qaida har sin bas och tydligen runt om i hela regionen.

-Risken är nu stor att Senegal eller Ghana, som båda har nära samarbete med väst, är följande i turen för al-Qaida, säger professor Djallil Lounnas. Ghana och Senegal måste antagligen vara oroliga.

Svårt att radikalisera invånarna

Säkerheten i de västafrikanska länderna har skärpts, men enligt Martin Ewi vid Insitutet for security studies borde länderna nu på allvar slå sig ihop i kampen mot al-Qaida.

- De länder som aldrig tidigare har utsatts för terrorattacker borde samarbeta med dem som har erfarenhet av terrorism. Underrättelsetjänsterna och polisen måste anpassa sig till det här nya hotet för att vara mer effektiva.

Frankrike har redan meddelat att man stationerar en väpnad polisstyrka i Burkina Fasos huvudstad för att den snabbt ska kunna reagera på nya attacker och utbilda lokal polis.

Men trots att al-Qaida i Islamiska Maghreb nu ser ut att försöka expandera till nya territorier i Västafika tror Jesper Bjarnesen vid Nordiska Afrikainsitutet inte att det finns en omedelbar risk för att terrorgruppen lyckas radikalisera invånare i området.

- Elfenbenskusten har ju gått igenom ett inbördeskrig där islam visserligen spelade en roll i den politiska konflikten. Men att man skulle kunna rekrytera i stor skala och spela ut kristna mot muslimer tror jag inte att är sannolikt.

- Jag tror att människor i de drabbade länderna upplever det här som en attack mot alla, mot hela befolkningen. Och jag tror inte att sådana grupper kommer att lyckas med att radikalisera eller splittra befolkningen.

Rättelse kl. 8.18: Abidjan är inte längre huvudstad i Elfenbenskustan, vilket vi först skrev. Yamoussoukro är officiell huvudstad numera.