Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

De gör radio för flyktingar i Tyskland – Yle föregångare för 26 år sedan

Från 2016
Uppdaterad 18.03.2016 17:24.
radio
Bildtext Vilket språk kommer det ur din radioapparat? Sommaren 1990 kunde österbottningarna höra vietnamesiska.
Bild: Pentti Palmu

Refugee Radio erbjuder fem minuter med nyheter varje dag på arabiska och engelska på den tyska radiokanalen Funkhaus Europa. För 26 år sedan hade Radio Österbotten en liknande satsning – på vietnamesiska.

Året 2015 kommer att gå till historien som året då flyktingströmmen från de arabiska länderna till Europa eskalerade rekordartat. Det var därför som radiokanalen Funkhaus Europa, med huvudsäte i Köln, bestämde sig för att dra sitt strå till stacken.

- Då tänkte vi: hur kan vi vara med och hjälpa till med integrationen, säger Thomas Reinke som är programchef på kanalen.

Är det någon som ska göra radio för flyktingar så är det public service, anser Reinke, och konceptet passade också bra in på kanalen som har en internationell prägel med program och musik på olika språk, till exempel ryska och polska.

Ingen kritik mot flyktingradio

Refugee Radio lanserades i september ifjol. Varje dag klockan 11.55 sänds det nyheter på engelska och arabiska. Nyheterna är sådana som berör flyktingar och asylsökande direkt, till exempel politiska beslut som rör asylsökande, nyheter från flyktingrutterna och praktisk information.

När projektet lanserades slogs det upp stort i Tyskland.

- Det fick mycket uppmärksamhet i politiken och i andra medier – och vi fick också många e-postmeddelanden från flyktingar, varav en del ville börja jobba för oss. Men överraskande nog fick vi så gott som ingen negativ feedback, säger Reinke.

Med tanke på det allmänna klimatet som också i Tyskland präglas av polariserad debatt och misstro mot de nyanlända så var det överraskande. Men Reinke tror att det i stort handlar om den publik som kanalen riktar sig till.

Överraskande nog fick vi så gott som ingen negativ feedback.

- Våra lyssnare är sådana som i stort sett är positivt inställda till att hjälpa flyktingar. Hade vi haft en annan kanals lyssnare hade det kanske varit annorlunda, säger Reinke.

Refugee Radio är här för att stanna, säger Reinke. Om några år kommer målgruppen inte längre att vara flyktingar, utan invandrare som bosatt sig i Tyskland och det måste media ta hänsyn till. Inkommande sommar utökas projektet, då kanalen börjar sända en halvtimme långa program på arabiska varje vardag.

Vietnamesisk radio i 90-talets Österbotten

Yle har i dagsläget inget motsvarande, även om situationen och hur man ska beakta de asylsökande är något som varje mediehus funderar på just nu, enligt Svenska Yles direktör Marit af Björkesten.

Men går man tillbaka 26 år i tiden så fanns det faktiskt något som kunde liknas vid tyska Refugee Radio. Under sommaren 1990 sändes det en gång i veckan nyheter på vietnamesiska.

Det var en fin insats av Strömsholm och Rundradion att erbjuda det här.

- Det var den numera hädangångna Gustav Strömsholm som kom på idén och ville visa hur man kunde göra radio i Finland och ta emot flyktingar. De hörde till de första flyktingarna som kom till Finland och det var en fin insats av Strömsholm och Rundradion att erbjuda det här, säger Christoffer Wiik som då jobbade som radio- och tv-journalist på Svenska Yle.

Gustav Strömsholm fungerade som redaktionschef på Radio Österbotten då.

Nyheterna riktade sig till de så kallade båtflyktingarna från Vietnam som kom till flera orter i Österbotten vid den här tiden. Det var innan Yles verksamhet var datoriserad, och något internet fanns det inte heller. Här måste vi alltså förlita oss på minnen.

”Vad berättade de?”

De vietnamesiska nyheterna sändes en gång i veckan och var fem minuter långa.

- Jag minns att de som kom in till redaktionen var trevliga, men man förstod ju ingenting av vad de sade för ingen av oss kunde vietnamesiska och de kunde ingen engelska, minns Wiik.

Vad berättade de? Sålde de potatis till varandra eller skickade hälsningar?

- Det var ju i början av 90-talet, det fanns inget internet, så man undrar ju: varifrån fick de sina nyheter? Vad berättade de? Sålde de potatis till varandra eller skickade hälsningar?

26 år senare ser Wiik positivt på de vietnamesiska nyheterna. De bidrog till att välkomna flyktingarna och gav också några av dem något att göra, innan de började få jobb.

- Integrering är något av det viktigaste vi måste göra när vi tar emot flyktingar. De ska känna sig hemma och välkomna, och de ska få något att göra. Annars blir de trötta, arga och sura.

Mer om ämnet på Yle Arenan

Diskussion om artikeln