Fastighetsskatten blir dyr för korna

För några år sedan såg det ännu ljust ut för mjölkbonden i Finland. Det var innan sanktionerna mellan EU och Ryssland infördes. I dag är krisen inom mjölksektorn ett faktum.

För de mjölkproducenter som investerat i nya ladugårdar gäller det att ha is i magen för att inte förlora nattsömnen.

Som sten på bördan damp fastighetsskattebeslutet för någon vecka sedan ner i postlådan.

För den som byggt nya fastigheter kan storleken på fastighetsskatten visa sig vara en snudd på övermäktig utgift.

- Fastighetsskatten är som ett straff för att man investerar och satsar på att djuren har det bra, säger Johan Wasström, mjölkproducent på Bryggars gård i Svartå i Raseborg.

Wasström har betalat över 40 000 euro i fastighetsskatt sedan han byggde den nya ladugården för fem år sen. Nu har lönsamheten rasat och byggnaden står där den står och korna behöver mat varje dag.

Det finns inga pengar kvar att amortera på lånen för ladugården. Utgifterna hopar sig, löner ska betalas ut till de anställda men mjölkpriserna är rekordlåga. När en del på mjölkroboten går sönder går det inte att vänta med reparationen.

Det är den nya ladugården som trissat upp fastighetsskatten på Bryggars.

Fastighetsskatten grundar sig på markens och byggnadernas värde. För en ny byggnad betalas en högre skatt än för en gammal. Efter hand kan man avskriva värdet på en byggnad vilket medför att också fastighetsskatten för byggnaden sjunker.

Förlustbringande ladugårdar blir dyra

För ett och ett halvt år sedan togs den nya ladugården på Västankvarn gård i Ingå i bruk. Den har rum för 120 mjölkande kor och kostade omkring en miljon euro att bygga.

Som tack för det kunde kommunen kvittera ut en rejält höjd fastighetsskatt från gården. Trots att ladugården togs i bruk i december 2014 måste gården betala fastighetsskatt för den redan samma år.

- I fjol betalade Västankvarn gård över 35 000 euro i fastighetsskatt. Det betyder omräknat i mjölk att vi måste sälja nästan 93 000 liter mjölk per år bara för att betala fastighetsskatten, säger Torsten Lindqvist, som är vd på Västankvarn gård.

Han har också räknat ut att det är en årlig gåva på 18 liter mjölk till varje Ingåbo.

Västankvarn gård är i och för sig inget vanligt familjejordbruk utan ett lantbruksföretag med många byggnader som också genererar hyresinkomster. Det oaktat steg fastighetsskatten på gården från knappt 18 000 euro år 2014 till drygt 35 000 euro år 2015.

- Nog förstår jag att samhället måste få in pengar men det är orättvist att det inte är bundet till någon avkastning, säger Lindqvist.

Lantbruksbokförare Magnus Grönholm är inne på samma linje.

- Det har sagts att fastighetsskatten är en ny form av förmögenhetsskatt men den beaktar inte alls skulderna, säger Grönholm.

Han hänvisar speciellt till de nybyggda ladugårdarna där det handlar om stora nya investeringar.

- Det blir lätt förskräckligt stora summor trots att gårdarnas resultat går på minus, säger Grönholm och tillägger att detsamma också gäller andra företagare i motsvarande situation.

Han pekar på det motsägelsefulla i att gårdar nuförtiden måste vara stora för att vara lönsamma men att det samtidigt kräver investeringar som kan få hela gårdar på fall.

Han påpekar också att fastighetsskatten givetvis inte avgör om en gård klarar livhanken men att den är extra betungande när det går dåligt för näringen i stort.

Inkomst för kommunen

Fastighetsskatten är däremot en bra inkomstkälla för kommunerna.

Procentsatsen för fastighetsskatten kan inom vissa gränser variera mellan kommuner.

Vi kan ta Raseborg som exempel. Den allmänna fastighetssatsen är 1,35. (Fastighetsskattesatsen för stadigvarande bostad är 0,37).

Bygger du en ladugård gäller den allmänna skattesatsen. Om ladugården kostar dig en miljon blir fastighetsskatten följaktligen 13 500 euro. Efter hand när värdet på byggnaden avskrivs minskar summan i enlighet med det.

I år räknar Raseborgs stad med att samla in över 150 000 euro i fastighetsskatt bara från produktionsbyggnader på jordbruk.

I den summan ingår alltså inte alls övriga byggnader på gårdarna, som till exempel bostadshus som alltså har en egen prislapp.

Sammanlagt beräknar Raseborg få över tio miljoner euro i fastighetsskatt det här året.