Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Experter: Attackerna mot Europa handlar om hämnd

Från 2016
Uppdaterad 23.03.2016 12:21.
Antti Paronen
Bildtext Det finns flera terroristnätverk i Europa och de kan agera snabbt,säger Antti Paronen vid Försvarshögskolan.
Bild: Yle

IS attentat i Europa är ett sätt att hämnas flygräderna som riktats mot rörelsen. För att förhindra liknande attacker borde Europa bli bättre på att samarbeta, bedömer experter.

Att terrorgruppen IS i tisdags valde att attackera Bryssel och Belgien beror bland annat på att Bryssel är EU:s huvudstad, säger Antti Paronen, forskare vid Försvarshögskolan.

- Attacken var både riktad mot civila men också mot tjänstemän. Det verkar som de ville komma åt beslutsfattare, säger han.

På grund av flygattacker och krigshandlingar mot IS känner sig nätverket pressat på hemmaplan. Attackerna i Europa förflyttar tyngdpunkten och uppmärksamheten bort från IS egna områden, säger Paronen som påpekar att det också finns andra motiv.

- Genom att attackera västvärlden vill de bevisa att de är kapabla att hämnas.

Hämnd för Abdeslam?

Det har spekulerats om motivet bakom gårdagens attack var att hämnas Salah Abdeslam, hjärnan bakom terrordåden i Paris och som greps i fredags.

Paronen säger att sambandet fortfarande är väldigt oklart, det kan också handla om rädsla bland terroristerna att bli gripna eftersom Abdeslam greps levande.

Han berättar att säkerhetspolisen i Finland har 300 personer med kopplingar till IS under uppsikt.

- Det är omöjligt att säga hur många de egentligen är.

Splittrat Europa gynnar terrorism

Mika Aaltola, programdirektör vid Utrikespolitiska institutet, säger att de politiska följderna av attackerna är att Europa polariseras ytterligare.

Mika Aaltola, programdirektör på Utrikespolitiska institutet
Bildtext Mika Aaltola vid Utrikesministeriet säger att Europa borde ta sig själv i kragen och förbättra på kommunikationen länder emellan.
Bild: Yle

- Det finns något slags föreställning att om man isolerar sig från resten av Europa kommer man lättare undan. I dagens verklighet är det här inte möjligt.

Det som krävs för att förhindra nya attacker är starkt ledarskap, säger Aaltola.

- Vi måste bli bättre på att koordinera vårt arbete, kommunikationen måste fungera både över gränser och inom landet. Sättet man jobbar på ska också synas utåt för européerna, för att minska den känsla av oro som uppstått.