Hoppa till huvudinnehåll

Ekonomi

Rymdindustrin på väg mot nya höjder

Från 2016
Uppdaterad 04.05.2016 14:00.
Illustration av Aalto-1 satelliten
Bildtext Illustration av Aaltouniveritets satellit Aalto-1
Bild: Aaltouniversitetet

Det kommersiella intresset för rymden blir allt större. Rymdindustrin förutspås växa kraftigt under det kommande decenniet. Också finländska företag har en nisch på den växande marknaden.

I början av mars sa SpaceX-bolagets styrelseordförande Gwynne Shotwell vid Satellite 2016-konferensen att SpaceX under 2016 kommer att genomföra 18 uppskjutningar av raketer som för satelliter till en omloppsbana kring jorden.

Två raketuppskjutningar har redan förverkligats, de var båda Falcon 9 Upgrade raketer. SpaceX har tidigare blivit kända för att lova mera än de håller, speciellt när det gäller tidtabeller. Under år 2017 räknar bolaget med att skjuta upp minst 24 raketer.

Återvinning sänker priset

SpaceX stora fördel är att tillverkaren kan återanvända en del av raketen flera gånger. Det är frågan om första steget i raketen. Det finns planer på att återvinna också andra steget, men de planerna är lagda på is.

En återanvändning av första steget i en ny raket sänker priset med 30 procent jämfört med normalpriset för en Falcon 9, sade styrelseordförande Shotwell. Hon sade dessutom att den större raketen Falcon Heavy kommer att avfyras på sin jungfrufärd i november.

Det här är exempel på att det verkligen rör på sig när det gäller rymdindustrin. En av de viktiga drivkrafterna är att kostnaderna för satelliter har sjunkit dramatiskt under de senaste fem åren. Men enligt Goldman Sachs har också kostnaderna för raketuppskjutningar minskat. Här nedan visas kostnaden per kilo last till den lägre omloppsbanan.

Kostnaderna för bärraketer har sjunkit
Bild: Yle

Kostnaden för att skjuta upp satelliter är nu 11 gånger lägre än för fem år sedan och satelliterna kan kosta 100 gånger mindre. Det här kan leda till att aktiviteten runt vår planet ökar märkbart.

Lägre uppskjutningskostnader kan göra att man börjar tillverka nya satelliter med kortare livslängd. Det igen sänker tröskeln för de tillämpningar man kan tänka sig att satelliterna utför. De kan vara kommersiella, vetenskapliga eller militära.

När uppskjutningskostnaden lär en knapp tiondel av vad den var för fem år sedan skapas nya möjligheter för bolag som hittills inte har haft möjlighet att delta i kapplöpningen om rymden.

SpaceX är bara ett av de bolag som satsar på återanvändning av delar av uppskjutna raketer. I slutet av november 2015 lyckades Blue Origin testflyga sin raket New Shepard till över 100 km (som är gränsen för rymden) och lyckades få ner kapseln med fallskärm medan raketen landade lyckat på egna ben med hjälp av egna motorer.

I slutet av januari i år upprepades testet med samma raket som använts två månader tidigare. Också det testet lyckades. Blue Origin planerar inleda bemannade flygningar i den lägre omloppsbanan och senare i den egentliga omloppsbanan.

Blue Origin raketen skjuts upp
Bildtext Blue Origin-raketen skjuts upp.
Bild: Blue Origin

Blue Origin gjorde den senaste testflygningen den 22 januari 2016.

Se också uppskjutningen av den senaste SpaceX-raketen.

Både Blue Origins grundare Jeff Bezos och SpaceX grundare Elon Musk är övertygade om att kostnaderna för uppskjutningarna kommer att sjunka till en hundradedel av vad de var ännu för ett decennium sedan.

Goldman Sachs bedömer att de nya spelarna på raketmarknaden troligen tvingar de stora bolagen att reagera på konkurrenssituationen genom prissänkningar. Det betyder att Lockheed Martin, Alliant Techsystems och Boeing sänker priset på uppskjutningar med Antares, Atlas V och Vulcan.

Lägre uppskjutnings- och satellitkostnader skapar nya affärsmöjligheter för GPS, satellitinternet, kommunikation och vetenskaplig forskning. Investeringarna i branschen väntas öka med nio procent mellan 2014 och 2016.

Investeringar i flyg- och försvarsindustrin ökar
Bild: Yle

Av investeringarna på 60 miljarder dollar i år klassificeras en tredjedel som hemliga. Det är troligen frågan om militära hemligheter som ju ingalunda är ovanliga inom rymdindustrin.

- Tidigare var en stor del av den infrastruktur och de tjänster som placerats i rymden kopplade till försvarsbudgetarna. GPS-satelliterna till exempel är alla ursprungligen militära satelliter, säger professor Jaan Praks vid Aalto-universitetet.

Parallellt gjordes ändå en hel del icke-militär forskning kring månflygningar och kartläggning av den närmaste rymden. Bara stora länder, rymdorganisationer som ESA eller grupper av länder hade råd att skicka upp satelliter. På civilsidan togs de första kommunikationssatelliterna i kommersiellt bruk på 1970-talet då också ett flertal satelliter för långdistanskartläggning sköts upp i en omloppsbana. Nu har den möjligheten öppnats också för små länder, självständiga aktörer och företag.

Satelliterna blir mindre och billigare

Den viktigaste drivkraften till detta har varit att elektroniken har utvecklats så snabbt. Vi kan använda apparater som behöver bara lite elström också i rymden och vi kan göra betydligt mindre rymdapparater, säger Praks.

- Framför allt syns det här på satelliterna. De är betydligt mindre än tidigare. Hundratals små apparater har skickats ut och i många fall har de visat sig fungera bra. När man producerar större serier sjunker kostnaderna. Den investeringskostnad som behövs för att få systemet att fungera är så mycket mindre nu att kommersiella lösningar blir möjliga, säger Praks.

Illustration av Aalto-1 satelliten
Bildtext Illustration av Aalto-1 satelliten.
Bild: Aaltouniversitetet

De allt billigare satelliterna har dessutom den goda sidan att om en satellit förstörs, kan den ersättas relativt snabbt och billigt.

Goldman Sachs uppskattar att satellitkostnaderna kan sjunka till bara en hundradel under de kommande fem åren. Inte att undra på att prognosen för antalet nya satelliter under de följande fem åren ligger mellan 600 och 4 000. I slutet av 2014 fanns 1 261 satelliter i omloppsbana, mot 986 år 2011, enligt Satellite Industry Association.

USA satsar stort i rymden

Trots att USA har ett stort försprång när det gäller det militära, kommersiella och vetenskapliga utnyttjandet av rymden är de inte ensamma där ute. Lägre kostnader berör alla.

- Andra länder som har egna raketer är Kina, Ryssland och Indien. Japan har en raket, likaså Israel, säger professor Jaan Praks.

Amerikanska medier har pekat på de säkerhetsrisker som den ökade trängseln i rymden för med sig. USA satsar enorma summor på ”rymdsäkerhet”. Under de följande fem åren satsar man 5,5 miljarder dollar, utöver försvarets rymdbudget.

Elon Musk framför Dragon 2 som ska kunna ta människor till rymden och tillbaka
Bildtext SpaceX grundare Elon Musk vid Dragon 2 raketen
Bild: EPA/PAUL BUCK

Enligt mediebolaget CBS satsar försvaret årligen 25 miljarder dollar i rymdrelaterade uppköp. Av den summan är drygt sju miljarder ickehemliga anskaffningar. Extra satsningen på 5,5 miljarder tros gå till den hemliga delen av rymdbudgeten.

US Space Command har blivit allt viktigare och har vuxit sig lika stort som Kustbevakningen, men med en budget som 2,5 gånger större.

Finland har sin chans

Den ökade aktiviteten inom rymdindustrin kommer med all sannolikhet att synas också i Finland. Här finns kunnande och erfarenhet. I Finland har man i nästan 30 år byggt apparatur som finns i satelliter, på planeter och runt om i solsystemet, säger Jaan Praks.

- De små apparaterna har demokratiserat processen en hel del. Många små stater kommer inom en nära framtid att ha sina egna rymdprogram, vetenskapsprogram och kanske till och med nyttoprogram som använder små apparater. Hoppas Finland är ett av de länder som börjar göra helt nya mätningar i rymden, säger professor Praks.

Vid Aalto-universitetet i Otnäs i Esbo väntar satelliten Aalto-1 på att bli uppskjuten med en Falcon 9 raket senare under våren. Förutom Aalto-1 tar Falcon 9 med sig ett stort antal nanosatelliter i en omloppsbana på 600 kilometers höjd.

VTT:s forskare Antti Näsilä fotograferar Aalto-1 satelliten.
Bildtext VTT:s forskare Antti Näsilä fotograferar Aalto-1-satelliten
Bild: Yle

Aalto-1 satelliten har byggts och testats under fem års tid. Mer än 80 studerande har deltagit i arbetet och i samma veva har studenterna producerat ett flertal diplom- och kandidatarbeten.

Det finns ett sjuttiotal företag i Finland som sysslar med rymdteknologi.

Ett exempel på kommande tillämpningar av ny teknologi i rymden är det finländska företaget Iceye. Bolaget utvecklar apparatur som kan övervaka jorden trots att det är molnigt eller mörkt. Radarteknologin är inte beroende av optik.

Med Iceyes teknologi kan man övervaka olika naturfenomen, klimatet, jordbrukets utveckling, katastrofer och logistik.

Professor Jaan Praks ser optimistiskt på rymdindustrins möjligheter i framtiden.

- Globala problem kräver globala lösningar och en global syn på situationen. Och den kan man få enbart från rymden. Rymdtekniken kommer vara i en nyckelposition när det gäller att upptäcka och lösa ett flertal problem. En stor del av vår dagliga infrastruktur flyttar och har redan flyttat ut i rymden, säger professor Jaan Praks vid Aalto-universitetet.

Diskussion om artikeln