Radovan Karadžić får sin dom

I dag tillkännager Internationella krigsförbrytartribunalen i Haag domen mot den före detta bosnienserbiske ledaren Radovan Karadžić. Karadžić misstänks bland annat för delaktighet i massakern i Srebrenica 1995 då närmare 8 000 muslimska pojkar och män dödades.

Den före detta bosnienserbiske presidenten Radovan Karadžić och den förre bosnienserbiske generalen, "slaktaren från Srebrenica", Ratko Mladić, har båda åtalats inför krigsförbrytartribunalen i Haag.

Ratko Mladić ledde belägringen av Sarajevo och åtalades 1995 i sin frånvaro av ICTY för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Han greps i Serbien 26 maj 2011 och utlämnades till Krigsförbrytartribunalen i Haag.

Den misstänkta krigsförbrytaren Radovan Karadžić får sin dom av ICTY på torsdag. Karadžić har ställts till svars för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser i samband med Bosnienkriget där han agerade på den bosnienserbiska sidan. Han misstänks bland annat för delaktighet i massakern i Srebrenica 1995 då närmare 8 000 muslimska pojkar och män dödades.

Karadžić greps i en buss i Serbiens huvudstad Belgrad 2008 efter att han hade lyckats hålla sig gömd i nästan 13 år. Rättegången mot Karadzic inleddes vid krigsförbrytartribunalen i Haag i oktober 2009.

Slobodan Milosevic avled innan domen föll

Jugoslaviens och Serbiens tidigare president, Slobodan Milosevic åtalades inför tribunalen i Haag, men dog 2006 innan domen föll.

Milošević anses allmänt vara huvudskyldig till serbernas hårdföra militanta hållning i Kroatien och i Bosnien och Hercegovina. Han ses också som mest skyldig till att det jugoslaviska kriget bröt ut 1991. Milošević åtalades 1999 av FN:s krigsförbrytartribunal i Haag för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Han sågs som skyldig till fördrivningen av hundratusentals albaner och till att ha tillåtit mord på civila under Kosovokonflikten våren 1999.

Våren 2001 greps Milošević av myndigheterna och anklagades för korruption och maktmissbruk. I juni samma år utlämnades han till FN:s krigsförbrytartribunal i Haag. Han avled där i mars 2006 innan rättegången avslutats.

ICTY inrättades av FN

Krigsförbrytartribunalen i Haag är den första internationella krigsförbrytardomstol som inrättats sedan rättegångarna i Nürnberg, Tokyo och Manila efter andra världskriget.

International Criminal Tribunal for the Former Yugoslavia, ICTY, som krigsförbrytartribunalen officellt heter är speciellt inrättad av FN och ställer enskilda individer till svars för brott mot internationell humanitär rätt. Tribunalen har sitt säte i Haag och har domsrätt över fyra typer av brott: allvarliga överträdelser av 1949 års Genèvekonventioner, kränkningar av krigets lagar eller sedvanerätt, folkmord samt brott mot mänskligheten.

Grova förbrytelser i samband med det jugoslaviska inbördeskriget

Efter det jugoslaviska inbördeskrigets utbrott 1991 började det flyta in rapporter om grova förbrytelser mot civilpersoner – bland annat så kallad etnisk rensning.

FN:s säkerhetsråd tog initiativ till en expertkommission som i oktober 1992 började samla in bevis om krigsförbrytelser i området. I maj 1993 presenterade FN:s generalsekreterare en rapport med förslag till en specialtribunal. Därefter beslöt FN:s säkerhetsråd enhälligt att inrätta en krigsförbrytartribunal för det forna Jugoslavien.

Brott mot mänskligheten och folkmord

Definitionen ”brott mot mänskligheten”, innefattar mord, utrotande, förslavande, deportation och andra omänskliga handlingar som civilbefolkning utsätts för under eller före ett krig.

Brott mot mänskligheten inkluderar också förföljelse av politiska, rasistiska eller religiösa skäl.

Folkmord definieras som gärningar som utförs i avsikt att helt eller delvis förinta en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös grupp som sådan.

Etniska grupper skildes åt och människor fördrevs från sina hem

Så kallad etnisk rensning har legat bakom stort mänskligt lidande under 1900-talet och har skapat grogrund för många svårlösta konflikter. Det handlar om tvångsmässig fördrivning av en befolkningsgrupp från ett enskilt geografiskt område.

Uttrycket började användas i samband med nyhetsrapporteringen från kriget i Kroatien, Bosnien och Hercegovina 1991–92 då civilbefolkningen utsattes för systematiska övergrepp. Övergreppen skedde både från serbisk och kroatisk sida.

Bland annat befolkningen i trakterna kring staden Prijedor i norra Bosnien och Hercegovina utsattes för svåra övergrepp. Utredningar visar att det låg en omfattande organisation och en detaljerad plan bakom aktionerna.

Då bosnienserbiska nationalister tog över makten i Prijedor avskedades muslimer och kroater, och de beordrades att markera sina bostäder med vita tygstycken. Många fängslades systematiskt och placerades i fångläger där de utsattes för grymheter. Speciellt personer med högre utbildning eller med en framträdande ställning i samhället plockades ut och dödades, likaså politiskt eller religiöst aktiva människor.

Under sommaren 1992 tömdes lägren och fångarna massdeporterades till Kroatien eller regeringskontrollerade områden i Bosnien och Hercegovina.

Srebrenica skulle skyddas av FN - utmynnade i katastrof

Då kriget inleddes i det forna Jugoslavien försökte serbiska styrkor och enheter ur den tidigare federala armén ta kontrollen över områden i östra Bosnien. Serbiska myndigheter blockerade FN:s hjälptransporter till staden Srebrenica där det humanitära läget blev allt svårare under vintern 1992-93.

Srebrenica i nordost och några andra regeringskontrollerade städer definierades då av FN:s säkerhetsråd som ”skyddade zoner”. Stadens försvarare lämnade ifrån sig en del tyngre vapen, och FN-trupper tog över strategiska positioner. Tusentals muslimska invånare från byar i närheten flydde till Srebrenica då den förklarades fredad av FN. Staden bevakades av en nederländsk FN-trupp - Dutchbat.

I juli 1995 inledde den bosnienserbiska armén överraskande en storoffensiv mot Srebrenica. Staden intogs den 11 juli av bosnienserbiska styrkor ledda av general Ratko Mladić som hade belägrat staden sedan år 1993.

Den nederländska FN-bataljonen i Srebrenica bad om flygunderstöd vilket avslogs av FN-kommandot i Bosnien. Det humanitära läget blev snabbt svårt.

Kvinnor, barn och äldre personer sökte skydd vid FN-basen. Den nederländske befälhavaren förhandlade dock direkt med den bosnienserbiske överbefälhavaren, general Ratko Mladić, och gick med på att civila omedelbart skulle deporteras till frontlinjen i norra Bosnien och Hercegovina. De civila utsattes för omfattande övergrepp under den oövervakade deportationen. De flesta vuxna män försökte själva ta sig genom serbkontrollerat område men många av dem dödades eller tillfångatogs.

Över 7 000 av de cirka 40 000 invånarna i enklaven försvann, och dödades troligen vid systematiska massavrättningar. Massakern har klassificerats som folkmord i internationell domstol, och betecknas som den värsta krigsförbrytelse som ägt rum i Europa sedan andra världskriget. Övergreppen i skyddszonen Srebrenica har också setts som ett klart exempel på FN:s bristande förmåga att förhindra grova brott.

Tribunalen har väckt åtal mot 161 nyckelpersoner (12.2.2016)

I häkte vid ICTY:s interneringsenhet / pågående behandling: I häkte 13 av vilka 12 under behandling
Valentin Ćorić, Goran Hadžić*, Radovan Karadžić, Radivoje Miletić, Ratko Mladić, Milivoj Petković, Slobodan Praljak, Jadranko Prlić, Berislav Pušić, Vojislav Šešelj*, Mićo Stanišić, Bruno Stojić, Stojan Župljanin
*provisoriskt frigiven

Avslutade fall - 149 åtalade:
80 dömda:
1 väntar på överlåtelse: Radivoje Miletić
17 överlåtna: Ljubiša Beara, Ljubomir Borovčanin, Miroslav Bralo, Radoslav Brđanin, Vlastimir Ðorđević, Stanislav Galić, Goran Jelisić, Radislav Krstić, Dragoljub Kunarac, Milan Lukić, Sredoje Lukić, Sreten Lukić, Milan Martić, Dragomir Milošević, Nebojša Pavković, Vujadin Popović, Milomir Stakić,

55 har avtjänat sina straff: Zlatko Aleksovski, Haradin Bala, Predrag Banović, Vidoje Blagojević, Tihomir Blaškić, Lahi Brahimaj, Mario Čerkez, Ranko Češić, Hazim Delić, Damir Došen, Dražen Erdemović, Anto Furundžija, Enver Hadžihasanović, Dragan Jokić, Miodrag Jokić, Drago Josipović, Dragan Kolundžija, Dario Kordić, Milojica Kos, Radomir Kovač, Momčilo Krajišnik, Milorad Krnojelac, Amir Kubura, Miroslav Kvočka, Esad Landžo, Vladimir Lazarević, Vinko Martinović, Darko Mrđa, Zdravko Mucić, Mladen Naletilić, Dragan Nikolić, Momir Nikolić, Dragan Obrenović, Dragoljub Ojdanić, Vinko Pandurević, Biljana Plavšić, Dragoljub Prcać, Mlađo Radić, Ivica Rajić, Vladimir Šantić, Duško Sikirica, Blagoje Simić, Milan Simić, Nikola Šainović, Veselin Šljivančanin, Pavle Strugar, Duško Tadić, Miroslav Tadić, Johan Tarčulovski, Stevan Todorović, Mitar Vasiljević, Zoran Vuković, Simo Zarić, Dragan Zelenović, Zoran Žigić

7 avlidit efter rättegång eller under avtjänande av straff: Milan Babić, Rasim Delić, Miroslav Deronjić, Milan Gvero, Mile Mrkšić, Drago Nikolić, Zdravko Tolimir

18 frikända: Idriz Balaj, Ljube Boškoski, Ivan Čermak, Zejnil Delalić, Ante Gotovina, Sefer Halilović, Ramush Haradinaj, Zoran Kupreškić, Mirjan Kupreškić, Vlatko Kupreškić, Fatmir Limaj, Mladen Markač, Milan Milutinović, Isak Musliu, Naser Orić, Dragan Papić, Momčilo Perišić, Miroslav Radić

13 överförda till nationell jurisdiktion: Rahim Ademi, Dušan Fuštar, Momčilo Gruban, Gojko Janković, Vladimir Kovačević, Duško Knežević, Paško Ljubičić, Željko Mejakić, Mirko Norac, Mitar Rašević, Radovan Stanković, Savo Todović, Milorad Trbić

36 nedlagda mål / avlidna:
20 nedlagda mål: Mirko Babić, Nenad Banović, Zdravko Govedarica, Gruban, Marinko Katava, Dragan Kondić, Predrag Kostić, Goran Lajić, Zoran Marinić, Agim Murtezi, Nedeljko Paspalj, Milan Pavlić, Milutin Popović, Draženko Predojević, Ivan Šantić, Dragomir Šaponja, Željko Savić, Pero Skopljak, Nedjeljko Timarac, Milan Zec
10 avlidit innan målet förts till rätten: Stipo Alilović, Janko Bobetko, Goran Borovnica, Simo Drljača, Dragan Gagović, Janko Janjić, Nikica Janjić, Slobodan Miljković, Željko Ražnatović, Vlajko Stojiljković
6 avlidit efter att målet förts till rätten: Mehmed Alagić, Đorđe Đukić, Slavko Dokmanović, Milan Kovačević, Slobodan Milošević, Momir Talić

Förnyad prövning av 2 fall: Jovica Stanišić, Franko Simatović