Skolan ska motarbeta rasism men mycket hänger på den enskilda läraren

Grankullaeleverna lär sig om flyktingkrisen bland annat genom att asylsökande besöker skolan och berättar. Lärare Hanna Enqvist är frustrerad över att politiker kan uttala sig rasistiskt och dra mattan undan för arbetet i skolan.

Vi här i skolan har så klart för oss att rasismen ska motarbetas. Vi fostrar eleverna till att bli toleranta medborgare men samtidigt sitter det människor i Finlands riksdag som pratar helt emot detta.

Hanna Enqvist, samhällslärare

Flyktingkrisen har lyft debatten om rasism ytan i Finland igen. Skolorna är viktiga fostrare för de unga medborgarna. Hanna Enqvist, samhälls- och historielärare på Hagelstamska skolan i Grankulla, säger att det i läroplanen står klart och tydligt att skolorna ska motarbeta rasism.

- Där står det uttryckligen att vi ska diskutera kulturell mångfald. Vi ska se till att alla känner sig som en del av vårt finländska samhälle trots att de har en annan etnisk bakgrund, säger Enqvist.

Får inte utbildning om rasism

Trots det har lärarna inte fått någon specifik utbildning i hur de ska ta upp rasism i skolorna.

- Vi har inte haft någon fortbildning kring rasism. Jag har själv tillsammans med en kollega besökt mänskliga rättighetsdagarna i Sverige där man tar upp dom här frågorna. På det sättet känner jag att jag har någonting att ge i alla fall.

Mångkulturella föreläsningar

Hagelstamska skolan har haft många föreläsare från olika länder på besök i skolan, bland annat besök av en irakier.

- Han berättade på sitt eget sätt till ungdomarna om sitt liv här. Det tror jag att eleverna tyckte att var väldigt intressant, säger Enqvist.

Skolan väntar också ett besök av en syrisk flicka som bor på ett asylboende. Hon ska berätta om sitt liv i Finland.

I år har även två män från Kenya varit i skolan och berättat om sitt land och problemen de har där. Hagelstamska skolan hade en dagsverksinsamling där pengarna gick till att bygga en skola i Kenya.
Skolan väntar också ett besök av en syrisk flicka som bor på ett asylboende. Hon ska berätta om sitt liv i Finland.

Möjlighet att påverka lektionsinnehållet

Finländska lärare har relativt stor autonomi i hur de arbetar. Enqvist lyfter fram detta som positivt och har själv valt att belysa frågor om rasism i sin undervisning.

- Vi har tittat på dokumentärer om asylsökande och diskuterat. Vi har också läst artiklar om kvotflyktingar som har kommit till Österbotten. Det är viktigt att lyfta fram lyckligare historier också och inte enbart de här sensationella hemska rubrikerna som man ser i kvällspressen.

Skolan balanserar åsikter

Rasistiska åsikter kommer ofta från hemmen. Trots det har inte skolan ordnat ett gemensamt tillfälle för elever, lärare och föräldrar att diskutera ämnet. Skolan försöker ändå balansera åsikterna.

Om en elev är väldigt radikal så kanske vi kan ta upp och förklara varför det är bra att se på saker och ting från olika synvinklar. Allas åsikter ska få komma till tals.

Hanna Enqvist, samhällslärare

- Om en elev är väldigt radikal så kanske vi kan ta upp och förklara varför det är bra att se på saker och ting från olika synvinklar. Allas åsikter ska få komma till tals. Som lärare måste jag vara diplomatisk, säger Enqvist.

Kontrast i det finländska samhället

Mellan makthavarna och skolan finns en kontrast som förvirrar Enqvist.

- Vi här i skolan har så klart för oss att rasismen ska motarbetas. Vi fostrar eleverna till att bli toleranta medborgare men samtidigt sitter det människor i Finlands riksdag som pratar helt emot detta. Det är svårt att förklara för eleverna hur det kommer sig.

Mera projekt efterlyses

Nadia Mahlberg och Athina Arrakoski, båda åttondeklassister på Hagelstamska skolan, har märkt att rasism blivit ett aktuellt ämne igen. De tycker att ämnet mest tas upp på historielektioner. Projekt som berör rasism anser de att är viktigt.

- Om lärarna bara berättar är det svårt att veta om någon påriktigt lyssnar. I ett projekt måste eleverna faktiskt sätta sig in i ämnet, säger Mahlberg.

Vi försöker stöda och säga ifrån.

Nadia Mahlberg och Athina Arrakoski, åttondeklassister i Grankulla

De har båda märkt av vardagsrasism på rasterna.

- Det är svårt att veta om personen som fått kommentarer eller skällsord på riktigt tagit det personligt. De har i alla fall inte visat det. Vi försöker ändå stöda och säga ifrån, säger Arrakoski.

11-åriga Valtteri: De kallar mig kackafärgad

Rasism är vardag för många barn i Finland.