Ahlnäs: Det är redan oerhört bråttom, Backe

En fotbollsförnedring senare står vi med en tydlig fråga: Hur ska Hasse Backes Finland undvika att skämma ut sig i VM-kvalet? Det blir en nästintill omöjlig kamp mot klockan.

Hasse Backes smekmånad som finländsk förbundskapten blev inte lång. Den tog slut i lördags kväll. Inte ens om man sökte med ljus och lykta efter något positivt hittade man en strimma av hopp.

I skrivande stund pågår en kriskantad resa mot nästa prövning. Fotbollslandslaget förtjänar nästan att gå till Oslo efter den katastrofartade insatsen mot ett b-betonat Polen.

Hur illa får det se ut? Hur bottenlöst uselt kan det egentligen bli?

Ett knappt dygn efter slutsignalen i Polen är det omedelbara svaret att vi redan har nått botten under Hasse Backes ledning. Åtminstone får vi hoppas på det. Annars är vi riktigt, riktigt illa ute.

Sanningen: Inget motstånd

I tysk tv vevades repriser från Polens 5–0-kross mot Finland på lördagen. Tyskarna konstaterade att deras EM-motståndare – som dessutom slog den regerande världsmästaren i kvalet till sommarens slutspel – spelade utan motstånd i Wroclaw.

Så kan man uttrycka det. Det är ju den förbannade sanningen.

Vi ska inte blunda och tro att Hasse Backe ska frälsa finländsk landslagsfotboll. Jag hyser inga sådana förhoppningar. Om måttstocken för godkänt resultat är att Backe ska lyckas med bragden att föra detta Finland till VM i Ryssland, kan vi lika gärna kasta ner honom i ett hål med tio lejon som inte har ätit på en vecka.

Mina förväntningar är att han ska reda upp, organisera och göra Finland svårslaget. Det är mer realistiskt. De som inte insåg att ribban ska ligga ungefär där efter påsksmällen i Polen bör se sig i spegeln en stund.

Total förnedring

Backe pratade om en katastrof och en mardröm i intervjuerna efteråt. Jag vill påstå att det var total förnedring – och fallet blir så mycket tydligare när förhoppningarna har blåsts upp.

Backe var ett snudd på perfekt val till ett omöjligt jobb förra sommaren. Finländare är inte idrottstokiga. Finländare är framgångsfebriga. Om landslagets kräftgång fortsätter under den stentuffa våren (herregud, man vågar knappt tänka på att Finland ska möta EM-laddande Belgien och Italien i juni), kan en stor del av luften ha gått ur den finländska fotbollssjälen innan höstens VM-kval ens har börjat.

Det är givetvis alldeles för tidigt att korsfästa Backe. Svensken behöver få tid på sig – en total bristvara i landslagssammanhang. Det återstår ett halvår tills Backes Finland ska spela sin första tävlingsmatch mot Island i Reykjavik. Samtidigt är det redan oerhört bråttom.

VM-kvalet kan bli en skärseld

Hur i helsike ska Finland göra för att inte skämma ut sig fullständigt i VM-kvalet? Kroatien, Turkiet, Island och Ukraina benämnde Backe tidigare som en ”intressant kvalgrupp”.

Kvalspelet kan bli en skärseld. Samtliga länder ska spela i EM i sommar. Det är i och för sig ett slutspel som var snudd på omöjligt att missa, men Finland, Liechtenstein, Luxemburg och några länder till får ta varandra i hand och titta på EM-fotboll från tv-soffan i sommar.

Under tiden måste den defensiva organisationen hittas i det finländska lägret. Det låter så tråkigt att det är roligare att vika tvätt, diska och dammsuga, men det är en fullständig nödvändighet.

Finlands sätt att inte skämma ut sig i VM-kvalet är att bomma igen butiken och svälja nyckeln. Gnetspel all over again. Det behärskar inte Finland just nu. Försvarsspelet var så virrigt mot Polens reserver att det finns skäl att vara orolig.

Backe jobbar med bakbundna händer både materialmässigt och tidsmässigt. Spelarna är inte speciellt vassa – och klockan tickar obönhörligen för fort redan nu.