Anne Hietanen: Det vackraste ordet som finns är nej

Det var höst, min bästa vän och jag satt och drack kaffe. Vi beklagade oss över alla krävande människor runt omkring oss.

Vi är båda snälla flickor, vi vill väl. Vi vill ställa upp och hjälpa där vi kan – det är självklart. Men plötsligt hade vi blivit bittra och märkte att vi satt och drack våra egna sura uppstötningar där på caféet. Det var dags för något drastiskt. Vi hittade på nej-ramsan.

Nej, nej, nej.
Jag säger nej till dig,
men ja till mig.

Vi lovade varandra att varje dag ställa oss framför en spegel och öva att säga dessa ord. Eftersom julen var på kommande lade vi till en frivillig liten knorr på slutet.

Nej, nej, nej.
Jag säger nej till dig,
men ja till mig.
Och på julen gör jag alla besvikna.

Det jag är mest rädd för här i världen är att göra folk ledsna. Att göra någon besviken känns ungefär lika illa. Därför har det alltid varit lätt för mig att säga ja. Dessutom kan jag då känna mig duktig och snäll. Jag är en hyvens typ. Eller?

Jag har småningom insett att det är synnerligen oärligt att säga ja och sedan sitta och gnata och harma sig efteråt. Tänk er följande; en vän frågar dig om du kommer på kaffe. Hon har egentligen lite för mycket att göra och skulle inte alls hinna, men hon frågar för hon tänker att du kanske skulle tycka om det. Du vill egentligen inte heller, eftersom du har lite för mycket annat du borde sätta din tid på, men du tackar ja för att du tänker att det är snällt att tacka ja när nu din vän verkar behöva en kaffestund. Sedan sitter ni då båda där på kaffe, antagligen har ni det trevligt, men tänk om ni sitter där och räknar minuterna och stressar. Tänk om ni visste att den andra inte alls vill vara där. Jag tror att ingen njuter av att gå på kaffe med någon om hen skulle veta att den andra hellre var någon annanstans.

Det här är säkert självklarheter för många. Och det är bra. För oss andra är det dags att öva på nej-ramsan. Den funkar nämligen, jag har blivit mycket bättre på att säga nej. Ibland gör jag folk besvikna och det är synd, men det är egentligen inte på mitt ansvar. Mitt ansvar är att stå för det jag gör och visa vad jag vill. Jag säger nej när jag inte vill eller hinner och ja till det jag har lust med. Livet är lite enklare så.

Lasso handlar ikväll om nej! Yle Fem kl. 20