Följ med ner i det underjordiska Helsingfors
Din stad-teamet fick frågan ”Hur ser tunnelnätet under Helsingfors ut och kommer man faktiskt ut till Sveaborg?”. Vi tog reda på svaret och hamnade långt, långt under jorden i Sörnäs.
Det finns över 300 kilometer tunnlar under Helsingfors, och tunnelnätet växer hela tiden. Helsingfors har också en världsunik underjordisk generalplan.
Det finns över 400 tunnlar och underjordiska utrymmen under Helsingfors. Tunnlarna används i regel för energi, vatten och service. Genom tunnlarna kan man i teorin ta sig genom hela staden, från Nordsjö till Gräsviken, men också norrut mot till exempel Böle. I praktiken är det däremot svårare, eftersom de inte är öppna för allmänheten.
En av de mer exotiska underjordiska platserna är en fjärrvärmepumpstation under Katri Valas park i Sörnäs. Det är världens största värmepumpsanläggning som producerar värme och kyla, och den byggdes för tio år sedan. Pumpstationen är sammanlänkad med det enorma tunnelnätverk som finns under staden.
Din stad-teamet möter Kosti Koski och Stefan Rosenlew från elbolaget Helen på pumpstationen.
Vill man ner i de här tunnlarna får man nog komma och jobba för oss.
Stefan Rosenlew, Helen
Inne på stationen är det lugnt och stilla. Maskinerna är inte igång just nu och tunnlarna som går till och från stationen är tomma. Någon regelbunden trafik finns inte, utom enstaka servicetrafik. Rosenlew och Koski tog landvägen hit – det är smidigare, säger de.
- Genom tunnlarna kan man komma nästan vart som helst i staden, säger Koski. Men i onödan rör man sig inte här.
Inte ens Koski och Rosenlew, som arbetar med tunnlarna, använder dem ofta.
- Vill man ner i de här tunnlarna får man nog komma och jobba för oss, säger Stefan Rosenlew och skrattar.
Inte för allmänheten
Tunnlarna kan vara farliga på grund av de elcentraler och fjärrvärmerör som finns i dem, och man behöver en tunnelutbildning för att besöka dem. Det är heller inte särskilt praktiskt att färdas i dem. Kör man bil måste man i praktiken köra under tio kilometer i timmen, säger Rosenlew.
Marken är ojämn så man kan knappast köra mycket hårdare än så.
Ingen privatperson har tillträde hit.
- Metron är nog ett snabbare sätt att ta sig till centrum än att åka genom tunneln, säger Rosenlew.
Många ingångar till Helens tunnlar är hemliga, och säkerheten är hög. Tunnlarna servas regelbundet och övervakas kontinuerligt. Någon kollektivtrafik eller taxi kommer aldrig att finnas åtminstone i de här tunnlarna. Ingen privatperson har alltså tillträde hit.
- Stort sett täcker vi hela Helsingfors med vårt tunnelnätverk, säger Rosenlew.
Det betyder alltså att man inte kan ta en genväg under staden, fast det i teorin är möjligt.
En stor del av elbolaget Helens verksamhet finns under jorden.
- Därför vet inte kunderna alltid vad vi sysslar med, säger Koski, och refererar bland annat till den underjordiska pumpstationen.
Det är alltid snabbare att åka längs gatorna än i tunnlarna
Stefan Rosenlew
Utöver det tunnelnätverk som finns i generalplanen har staten och försvarsmakten också en del hemliga tunnlar.
Tunneln till Sveaborg i dåligt skick
Servicetunneln under havet till Sveaborg byggdes för bland annat fjärrvärme- och avloppsledningar, men också räddningsverket använder tunneln i nödsituationer. Något annat bruk har tunneln inte.
Sveaborgstunneln är i dåligt skick, vatten har sipprat in och radonhalten är hög.
Nu är den dessutom i dåligt skick, vatten har sipprat in i tunneln och radonhalten är hög. Det finns också en risk för att stenar faller ner från tunnelns tak.
Reparationsarbeten för cirka 7 miljoner euro planeras som bäst och nästa år påbörjas arbetet. Då ska man också se över luftkonditioneringen och belysningen. Man började bygga tunneln 1981, då Sveaborg anslöts till fjärrvärme- och avloppsnätet i staden.
I framtiden betyder det alltså att tunneln är säker och stabil för samma bruk som den också används till i dag.
- Man kommer inte att öppna upp tunneln för andra ändamål, säger Anu Ahoniemi som är byggansvarig på Förvaltningsnämnden för Sveaborg.
Så här ser tunneln ut på insidan.
Övergivna metrostationer i Kampen, Munkshöjden och Hagnäs
Metronätverket i Helsingfors breddas – och Västmetron kommer att föra passagerarna till Esbo. Men fortfarande finns det oanvända metrostationer, som sannolikt aldrig kommer att användas. Spökstationer kallas de. Dit metrotågen aldrig gick eller går.
Den mest centrala finns i Kampen. Under den metrostation som nu är i bruk. Kampenstationen skulle finnas på den metrolinje som planerades gå nordväst. På samma linje hann man bygga en station till, den som finns under Munkshöjdens köpcentrum. Eller rättare sagt byggdes den först, redan på 1960-talet.
I Hagnäs finns också en övergiven metrostation, som till exempel kunde användas för Centrumslingan. Men den kommer knappast någonsin att tas i bruk.
Utrymme för en ny metrostation reserveras också under nya Böle. Det kommer kanske aldrig att tas i bruk, utan byggs för säkerhets skull eftersom det skulle bli för svårt att bygga en station efter att den nya stadsdelen blivit färdig. Någon metro kommer ändå inte att gå dit åtminstone på 10 år, kanske aldrig.
