Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Fortsatta strider i Nagorno-Karabach kräver över 30 dödsoffer

Från 2016
Uppdaterad 04.05.2016 14:00.
Konflikten i Nagorno-Karabach började år 1991 under Sovjetunionens sönderfall.
Bild: Yle/Nyhetsgrafik

Striderna mellan Armenien och Azerbajdzjan har fortsatt för andra dagen i följd. Åtminstone ett trettiotal soldater har stupat sedan striderna började på lördagen.

Striderna som beskrivs som de värsta sedan vapenvilan år 1994, har fortsatt för andra dagen i följd i den omstridda armeniska enklaven Nagorno-Karabach som ligger i Azerbajdzjan.

Armenien säger sig ha förlorat 18 soldater medan 12 azeriska soldater har dödats under det senaste dygnet. Dessutom har en azerbajdzjansk stridshelikopter skjutits ner medan en stridsvagn förstördes av en armenisk mina.

Azerbajdzjan utlyste ensidigt eldupphör under lördag eftermiddag, men det är tillsvidare oklart om det har förverkligats eller hur Armenien har svarat.

Parterna anklagar varandra

Bägge sidor anklagar varandra för fortsatta angrepp över den långvariga frontlinjen som frystes i och med den bräckliga vapenvilan.

- Armeniska väpnade styrkor bröt mot vapenvilan 130 gånger under natten. De sköt med granatkastare och grova maskingevär, säger det azeriska försvarsministeriet i ett uttalande.

Azerbajdzjan anklagar armeniska enheter för att ha avfyrat granater både från Nagorno-Karabach och från själva Armenien. Azererna hävdar också att de har intagit flera strategiskt vitiga höjder i enklave.

Armenien hävdar för sin del att azeriska styrkor försöker tränga genom frontlinjen söder om den omstridda enklaven.

- Azererna försöker angripa, men de slås tillbaka. Läget är spänt, men det råder ingen panik, säger militärkällor i Nagorno-Karabach.

Enligt dem har Azerbajdzjan återupptagit artilleriangreppen under söndag morgon.

Turkiet anklagar OSSE för våldet

Både USA, Ryssland, OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa) och flera västländer i Europa uppmanar parterna att avhålla sig angrepp, medan Turkiet försäkrar att det stöder Azerbajdzjan "in i det sista."

Turkiet president Recep Tayyip Erdoğan anklagar OSSE:s så kallade Minsk-grupp för att ha misslyckats i sina försök att nå en fredlig lösning av den frysta konflikten.

- Om Minsk-gruppen hade vidtagit rättvisa och beslutsamma åtgärder så skulle detta aldrig ha hänt, säger Erdoğan.

Armeniska separatister tog över Nagorno-Karabach under Sovjetunionens sönderfall i början av 1990-talet men området erkänns internationellt som en del av Azerbajdzjan.

Det oljerika Azerbajdzjan har rustat upp militärt och hotat med att återta enklaven med våld.

Det har regelbundet förekommit brott mot vapenvilan, till exempel år 2014 då Azerbajdzjan sköt ner en armenisk stridshelikopter, men veckoslutets våldsamheter är de värsta sedan år 1994.

Diskussion om artikeln