Regeringen enig om rambudgeten: Utvecklingsbiståndet minskar, bränsleskatten stiger

Regeringspartierna har enats om de ekonomiska ramarna för den offentliga ekonomin under de kommande fyra åren. Budgetramarna följer i stort sett den ursprungliga planen.

Ett budgethål på 400 miljoner euro ska lappas. En del av besparingsunderskottet beror på att inflationen varit lägre än man väntade sig då regeringsprogrammet utarbetades.

Ett viktigt mål är att sysselsättningsgraden ska öka från 68 procent till 72 procent - ungefär 110 000 nya jobb.

Den inhemska industrins konkurrenskraft ska förbättras bland annat via ett kompensationssystem för indirekta kostnader inom utsläppshandelssystemet.

Regeringsprogrammets ekonomiska linje håller

- Vi håller fast vid regeringsprogrammets anda. Jag är mycket nöjd med att regeringen ekonomiskpolitiska linje håller. Vi vänder på skuldbördan och vi höjer inte skattenivån, sade finansminister Alexander Stubb då han presenterade budgetramarna.

Statsminister Juha Sipiläs regering har som mål att åtgärda skuldsättningen och att täcka hållbarhetsunderskottet. Det här ska åstadkommas genom besparingar samt med åtgärder som stöder tillväxten och effektiviserar den offentliga serviceproduktionen. Målet är att statsskulden inte längre ökar i förhållande till totalproduktionen vid utgången av regeringsperioden.

Bränsleskatten höjs

Besluten innefattar sparåtgärder i kommunerna på 130 miljoner euro, vilket ska tas in via till exempel kundavgifter och en höjning av fastighetsskatten.

De intäkter som gick förlorade i och med slopandet av sötsaksskatten tas igen via höjd bränsleskatt. Höjningen är drygt 2 cent per liter när det gäller bensin och dieselolja. För en genomsnittlig bilförare innebär det en tilläggsutgift på 30-35 euro per år. Regeringen följer med världsmarknadspriset på olja och överväger skattehöjningen på nytt om priset överstiger 80 dollar per fat.

Utrikesminister Timo Soini (Sannf) anser att det är yttre krafter som ligger bakom skattehöjningen.

- EU förnekade sötsaksskatten. Där EU finns, där finns det problem, sa Soini.

Anslagen för utvecklingssamarbete minskas så att de utgör i genomsnitt 0,39 procent i förhållande till bruttonationalinkomsten. Vidare görs det nedskärningar i trafikunderhållet.

Nedskärningarna inom undervisningen fortsätter inte. Digitala inlärningsmiljöer inom högskoleundervisningen ska förstärkas och det ska ordnas bättre förutsättningar för studerande året runt. Högskoleundervisningen och unga forskare ska få tilläggsstöd, sade undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen.

Regeringen vill avveckla flitfällor

Regeringen vill avveckla flitfällor. Arbetslöshetsförmåner utvidgas till rörlighetsunderstöd, startpenning och lönestöd. En arbetslös arbetssökande som startar ett företag kan i högst tolv månader beviljas en startpenning som motsvarar grunddagpenningen, och detta kan finansieras med anslag för arbetslöshetsförmåner.

Regeringen skärper också arbetslösas skyldighet att ta emot arbete

Anslagen för den grundläggande farledshållningen minskas .

Sjukdagpenningarna minskas med 22 miljoner euro från och med 2017 i och med att inkomstgränserna sänks. Kostnadsersättningen för frivillig utbildning som finansieras av arbets- och näringsministeriet minskas permanent med 47 miljoner euro.

Trafikprojekten fortsätter

Regeringen inleder följande trafikprojekt:

• Luumäki–Imatra,
• Rv 4 Uleåborg-Kemi, fas 1 och fas 2
• Rv 5 S:t Michel-Juva, fas 1 och fas 2
• Rv 12, Lahtis södra ringväg
• Spår-Jokern
• Spårvägen i Tammerfors, fas 1 (Hervanta, centralsjukhuset, depån)
• Spårvägen i Tammerfors, fas 2(Lentävänniemi)

Vidare fortsätter planeringen av den snabba banförbindelsen mellan Helsingfors och Åbo.

Trafikminister Anne Berner (C) hoppas på dynamiska effekter av trafikprojekten.

- Jag tror att effekten är ganska bra och hygglig. Samtidigt är de här de enda infraprojekten som vi kan göra under den här regeringsperioden.

Vissa anslag ökas

Polisens verksamhetsanslag ökas först med 5 miljoner euro och senare med 10 miljoner euro. Skyddspolisens verksamhet får ett årligt tilläggsanslag på 2 miljoner euro.

Garantipensionen höjs med 10 miljoner euro från och med 2018. Höjningen är ca 8 euro per månad person som får garantipension.

Ersättningarna för utlåning av verk vid allmänna bibliotek höjs med 2 miljoner euro till 10,5 miljoner euro år 2017 (inklusive mervärdesskatt).

Finlands beskickningar utomlands behöver inte genomföra några lokalitetsbesparingar.

Enighet om social- och hälsovårdsreformen

Parterna enades också om finansieringen av social- och hälsovårdsreformen - vilket ledde till att förhandlingarna drog ut på tiden.

Detaljerna i reformen ges ut i morgon.