Förbundspennan: Varthän idrotts-Finland?
Just nu pågår diskussioner och strategiarbeten kring hur idrotten och motionen ska organiseras i Finland.
En samgång mellan Olympiska kommittén och VALO – Finlands idrott r.f. har redan länge varit på tapeten. I vår kommer de båda organisationerna att fatta beslut om att slå ihop sina verksamheter och funktioner. I samband med det har hela idrottsorganisationsfältet inbjudits till att göra en framgångsplan för den finländska idrotten och motionen.
Avsikten är god. Den nuvarande visionen för idrotts- och motions-Finland är att landet 2020 är det land där man rör på sig mest i hela världen och det land som når flest framgångar i Norden. Det är förvisso något år kvar tills det, men visst behövs det ännu mer jobb för att nå visionen – utan att förbise att en hel del görs redan nu.
Vem ska förhandla?
Inom toppidrotten strävar man till att ”de bästa tränar bland de bästa i de bästa förhållandena”. För att få upp det finländska folket från soffan och på fötter finns flera projekt, som också finansieras med statliga pengar.
Den diskussion som förs och de framgångsplaner som nu smids, bygger mycket på hur idrotten och motionen ska organiseras och struktureras. En fråga i arbetet är hur den regionala servicen till idrottare, motionärer, föreningar och allmänheten ska se ut.
Då social- och hälsovården överförs till vårdreformsområden, blir det också en fråga vem som förhandlar med dessa områden eller kommunerna gällande tjänster och samarbetsprojekt. Ska alla föreningar och grenförbund förhandla lokalt eller ska nya organisationer, som sammanslås av redan existerande, få det mandatet?
Finlands idrotts- och motionsfrämjande organisationer är många. Under flera av huvudorganisationerna finns en hel mängd distrikt och föreningar. Många av föreningarna är lokala och betjänar ortens idrottare och motionärer. Idrottsföreningarna kan höra till flera grenförbund beroende på de idrottsgrenar de representerar. Varje grenförbund har sina egna utbildningar och egen service till sina medlemmar.
Därtill finns regionala idrottsorganisationer som bland annat ordnar utbildning för personer och sammanslutningar och ger service till föreningar. Under Olympiska kommittén finns toppidrottsenheten och Idrottsakademierna, som ska betjäna, sporra, sparra och lotsa fram toppidrottare. Flera organisationer arbetar alltså på samma område – en del med fokus på toppidrott, andra på motionsidrott och rörelse i vardagen. Dimensionerna är många.
Argumentera smart
Kan en och samma organisation arbeta för hela idrotts- och motionsfältet? Kan den klara av att inkludera alla i stället för att bli en storvuxen elefant som välter hyllorna i porslinsbutiken?
När diskussionen kring vem som ska få göra vad och vilka funktioner inom organisationerna som kan sammanslås förs, görs det förstås dels för att spara resurser men dels för att kunna nå ännu högre och bättre resultat. Då gäller det att tillsammans komma överens om vilka de resultaten ska vara. Det gäller att ha en värdediskussion och fastställa gemensamma mål.
De diskussionerna är fortfarande i sin linda, men de brådskar om vi också ska flytta lådor på organisationskartan i år. Intressebevakningen ligger högt uppe på agendan inom Finlands Svenska Idrott r.f. just nu. Det gäller att argumentera smart för att idrott och motion skall vara tillgänglig på svenska i idrotts-Finland.
Christel Raunio
Generalsekreterare, Finlands Svenska Idrott r.f.