Kårkulla: Osakligheter har förekommit

Kårkullas samkommunsdirektör Sofia Ulfstedt bekräftar nu Yle Åbolands uppgifter om att vårdare har betett sig osakligt. – Nu måste vi göra det lättare för personalen att berätta, säger Ulfstedt.

För en vecka sedan kunde Yle Åboland berätta om arbetsplatsmobbning och brukare som behandlats illa på en avdelning vid Kårkulla i Pargas. Efter att ha talat med berörd personal bekräftar nu samkommunsdirektör Sofia Ulfstedt att det har förekommit osakligheter på avdelningen.

- Alla utlåtanden stöder varandra och det har helt klart förekommit osakligt bemötande. Det handlar tack och lov inte om fysiskt våld, men så här ohyfsat beteende är inte accepterat på någon nivå, säger Ulfstedt.

Det här ska inte upprepas. Om det upprepas så blir det sparken.

En person har nu fått en skriftlig varning. Det handlar om fult bemötande av både brukare och kollegor. Enligt Ulfstedt riskerar personen att bli uppsagd om något nytt kommer fram.

- Det här ska inte upprepas. Om det upprepas så blir det sparken.

Läkaren har godkänt medicineringen med sked

Förutom osakligt bemötande berättade tidigare vårdaren Isabelle Orenius Emanuelsson också om ett fall då en kvinna som inte kunde tala skulle få sin medicin. Isabelle beskrev händelsen som att vårdarna skulle ha kört ner en sked i halsen på kvinnan för att få henne att svälja tabletterna.

Enligt Sofia Ulfstedt har det inte begåtts något fel då det gäller medicineringen. Vårdarna handlade på beslut av Kårkullas läkare och också Kårkullas talterapeut går i god för att skedmetoden är den bästa lösningen i det aktuella fallet.

- Det handlar inte om att man kör ner en sked i halsen. Vårdarna har fått handledning i metoden som går ut på att man stimulerar sväljreflexen hos brukaren genom att sätta en sked mot tungan, säger Ulfstedt.

Kristian Wahlbeck från föreningen för Mental Hälsa i Finland kommenterade tidigare fallet med att det finns bättre sätt att ge någon medicin mot sin vilja. Han får nu stöd av Bo Hejlskov Elven från Sverige. Som ordförande för svenska psykologförbundets etikråd skulle han avråda från skedmetoden.

- Att personen inte kan tala är inte ett skäl att använda tvång. Det viktiga i sammanhangen är vilket värde vi ger en människa. Vi har inte rätt att göra något mot personers vilja endast på grund av att de har ett förståndshandikapp.

Vi måste göra något för att sänka tröskeln för att personalen ska våga tala ut.

För Sofia Ulfstedt har det varit ett turbulent första halvår som samkommunsdirektör för Kårkulla. De uppgifter som kommit fram via media hade hon inte väntat sig.

- Vi har nästan tusen anställda så med en så stor personal är det nästan oundvikligt att det finns någon som är fel person på fel plats. Men det jag ser som speciellt oroande är att personalen inte vågar berätta vad som hänt till oss i ledningen, utan väljer att vända sig till media. Vi måste göra något för att sänka tröskeln för att personalen ska våga tala ut, säger Ulfstedt.

Med en egen bakgrund som vårdare har hon tagit illa vid sig av det som hänt.

- Jag kan inte nog betona hur viktigt jag tycker ett etiskt bemötande är. Jag kan överhuvudtaget inte tolerera att man behandlar klienter så här. Det går emot allt jag tror på, säger Ulfstedt.

Vårdkulturen oroar

På måndag talade Sofia Ulfstedt med Kårkullas samtliga regionchefer för att försöka gå till botten med problemen. Förutom de två vårdare som förra veckan berättade om sina erfarenheter har också två andra vårdare från andra avdelningar berättat om liknande fall. Det här är oroväckande konstaterar Ulfstedt.

- Vi diskuterade mycket om det här handlar om enskilda fall eller om det är så att det finns en vårdkultur på vissa enheter som tillåter sådant här beteende. I så fall måste vi jobba hårt för att ändra den kulturen och här spelar närcheferna en viktig roll.

Då det gäller de osakligheter Isabelle Orenius Emanuelsson berättade om, var en person i ledande position på avdelningen en stor del av problemet. Isabelle upplevde att hon blev utfryst på sin arbetsplats efter att hon tagit upp problem på arbetsplatsen med sin närchef. Så får det under inga omständigheter gå till slår Sofia Ulfstedt fast.

- Närcheferna har en nyckelposition och det är de som skapar den vårdkultur som råder på en avdelning, säger Ulfstedt.

Kårkulla har ett system av chefer på olika nivåer, det finns till exempel både enhetschef, platsansvarig och ställföreträdande på de olika avdelningarna. Den person som satt på en av de här positionerna då Isabelle jobbade på Kårkulla, är samma person som nu fått en skriftlig varning.

Vill öppna upp och sänka tröskeln att berätta

Sofia Ulfstedt tycker fortfarande att det är tråkigt att de två vårdare som i november berättade om vanvård vid Kårkulla inte tagit kontakt med henne. Hon säger ändå att hon förstår att det är svårt. Många avdelningar vid Kårkulla är små, och om man berättar något specifikt är risken stor att kollegorna vet vem som har berättat.

- Det här problemet måste man komma åt, säger Ulfstedt.

Hon försäkrar att den som berättar om problem på en avdelning inte kommer att lämnas vind för våg.

- Budbäraren ska inte skjutas och de som berättar kommer att få stöd och backas upp.

Det handlar om ett ansvar mot klienterna. För att vi i ledningen ska kunna göra något måste vi få veta vad som hänt.

Samtidigt lyfter Sofia Ulfstedt fram att vårdare som ser vanvård har ett ansvar att berätta.

- Problemen verkar bottna i att man vill vara lojal mot sin avdelning och att man upplevs vara illojal mot sina kollegor om man berättar. Men vi måste komma ihåg att det också handlar om ett ansvar mot klienterna. För att vi i ledningen ska kunna göra något måste vi få veta vad som hänt, säger Ulfstedt.

Även om hon tycker att det är ett problem då anställda hellre vänder sig till media än till ledningen, är hon glad att sakerna kommit fram i ljuset.

- Inget ont som inte har något gott med sig. Nu vet vi om att det finns problem. Nu måste vi jobba för att tröskeln att lyfta fram problem i ljuset blir lägre, säger Ulfstedt.