Finland har EU:s liberalaste drönarregler – sunt förnuft ska räcka långt
Reglerna för de som flyger obemannade luftfartyg har blivit lättare, Trafiksäkerhetsverket hoppas att det här ska inspirera till flera experiment med drönarna. Bland yrkesflygare finns det ändå en beställning på hårdare reglering.
Enligt de nya reglerna som trädde i kraft i höstas får obemannade luftfarkoster flygas på max 150 meters höjd, i tätbebyggda områden och det krävs inget flygcertifikat eller tillstånd för att flyga en obemannad luftfarkost.
Trafiksäkerhetsverket, Trafis, tanke är att sunt förnuft räcker långt. Med de nya reglerna flyttas mer av säkerhetsansvaret över på de som flyger. Bland yrkesflygare välkomnas den här filosofin.
- Bondförnuftet är starkt i Finland och folk flyger inte var som helst. I något skede säger det stopp. Om man till exempel ska ta luftbilder av en barnkonvention på Mässcentret så kanske man inte flyger över massa barnvagnar med spädbarn, man förstår själv att det kan gå illa, säger Tage Rönnqvist som använder drönare för att bland annat filma reklamfilmer och musikvideon.
Tidigare har drönarflygningar över folkmassor setts som en allvarlig säkerhetsrisk. Men nu är också den typens flygning tillåten för de som flyger professionellt och har sökt tillstånd av Trafi på förhand.
Om drönaren till exempel används för att filma en musikvideo eller köra ut post anses den vara en professionell obemannad luftfarkost.
Vad drönaren används till avgör hur stränga reglerna är
För hobbyflygare är det bra att känna till att det råder olika regler för obemannade luftfartyg och så kallade hobbyflyg.
Ett obemannad luftfartygkan vara identisk med ett hobbyflyg men det är användningen som avgör vad drönaren klassas som.
- I sista hand är det domstolen som avgör, säger Jorma Kivinen, luftfarsexpert på Trafi.
Flyghöjden och reglerna för var drönarna får flygas är samma, men hobbyflygen har striktare viktregler och får inte flygas över folkmassor. Till exempel får ett obemannat luftfartyg som flygs i tät bebyggelse väga 7 kg medan ett hobbyflyg har en maxvikt på 3 kg i stadsflygning.
Helomvändning av myndigheterna
De nya reglerna trädde i kraft hösten 2015, men bara ett år tidigare var synen på drönarna en annan.
Då planerade Trafi strängare regler för drönarna. Det skulle bland annat bli förbjudet att flyga i tät bebyggelse, över folkmassor och utan ett speciellt flygcertifikat.
Dessutom var viktkraven och den tillåtna flyghöjden som då planerades betydligt mycket strängare.
En orsak till att Trafi ändrat inställning är drönarnas enorma popularitet.
- Det är klart att det blir svårt för Trafi att hålla koll på tusentals nya luftfarkoster med samma resurser som tidigare, säger Kivinen.
Då övervakningen är närmast omöjlig var en avreglering, där de som flyger får ett större ansvar, en bättre lösning.
Också ”Dödsdrönaren” kan vara laglig
Kivinen berättar att de nya reglerna också är ett resultat av det nya regeringsprogrammet som efterlyser en försökskultur.
Det kanske mest uppmärksammade drönarförsöket i Finland är Killer Drone, Dödsdrönaren, som blev en viral succé på nätet tidigare i veckan.
På videoklippet monterar ett gäng finländare en bensindriven motorsåg på sin drönare och använder farkosten till att kapa grantoppar och istappar. En och annan snögubbe stryker också med på videoklippet av drönaren.
På Trafi har man inte analyserat dödsdrönaren närmare, men enligt Jorma Kivinen är det inte omöjligt att också den följer Trafis nya liberala regler.
- Den var ganska häftig. Så här galna experiment kanske inte lönar sig, men jag kan inte svära på att den är olaglig, säger Kivinen.
Attackörnar behövs inte här
I ett globalt perspektiv är Finlands drönarregler unika. På andra håll i världen har drönare setts mer som ett hot än en möjlighet.
I Nederländerna har polisen till och med tränat örnar för att fånga drönare som flyger på olagliga områden. Och i USA får kommersiella drönare inte ännu flyga över bebyggda områden eller folkmassor, men lagstiftare jobbar som bäst på att luckra upp reglerna.
EU arbetar som bäst på egna direktiv för drönare som väntas stå klart inom cirka 3 år. EU-direktivet kan eventuellt betyda att Finland måste skärpa sina regler igen, men knappast speciellt mycket bedömer Jorma Kivinen på Trafi.
Tage Rönnqvist är inne på samma linje.
- Jag tror inte att vi kommer att bli så hårdbevakade i Finland. Högst antagligen kan det gå till någon form av avgift eller licens. Jag tror inte att vi behöver falkar med lasrar som plockar ner dom, säger Rönnqvist.
Men det fria regelverket är inte bara positivt. Trafi har fått kritik för att det bara är kommersiella aktörer som övervakas medan hobbyflygare i princip kan härja fritt med identiska luftfarkoster.
Också Rönnqvist skulle vilja se att Trafi stärker kontrollen över luftrummet en aning.
- Jag tycker att ett reglemente som kräver ett flygcertifikat eller licens för att få använda drönare professionellt kunde vara en bra idé. Att man typ betalar en avgift till Trafi på årsbasis för att få flyga.
De nya reglerna medförde också att alla som flyger professionellt ska anmäla grundläggande uppgifter om sin drönaretill Trafi. Sedan hösten har myndigheten fått in över 400 anmälningar som rör närmare 500 drönare som används till allt från filmproduktion till jordbruk.
' /%3E%3C/svg%3E)
