Tittar du också på skräp?
Jag gjorde mig av med min tv för tio år sedan. Det kändes bra att säga att jag inte har någon tv. ”Jag har ingen tv" signalerar intellektuell överlägsenhet. Ja, man kanske till och med är så överlägsen att man inte ens bryr sig om sin samtid. Man kanske sitter på Parnassos och tittar med slöa ögon mot antiken, eller något annat lika världsfrånvänt.
Om människan tittar på tv skall det vara nyheter, dokumentärer och debatter. Den som inte tittar på skräp är lite bättre än alla andra. Värsta skräpet är förstås reality-tv och jag tittar förstås inte på det. Om jag skulle titta på det är det antingen genom ett ironiskt filter eller ett analytiskt.
Nå nej, det stämmer inte. Jag har fortfarande inte tv, men tittar numera ibland på reality på datorn, och det helt utan vare sig analys eller filter. Munnen hänger på vid gavel, hjärnverksamheten är på paus och analys är något jag inte ens kan stava till. Om sanningen skall fram älskar jag att tömma hjärnan med lätt underhållning. Jag älskar exempelvis Real Houswives of Beverly Hills. Att ligga i badkaret och för en stund fylla hjärnan med detta är underbart. Problem blir det ifall jag tittar för mycket. Det är faktiskt precis som med hamburgare. Jag mår bra av lite skräpmat, men blir sjösjuk av större mängder.
Ännu för flera år sedan skulle jag aldrig ha erkänt att jag ser på reality och dessutom gillar det. Men nu med ålderns rätt har jag inga problem med att erkänna det. Jag gissar att alla människor har sina egna små skumma fetischer som ingen annan förstår. Och i det här fallet är jag ju allt annat än ensam. Vi är många som tittar, realityn har funnits i snart tjugofem år och inte är den på väg bort heller.
Så vem annan erkänner att hen tittar på reality? Och i så fall, vilken sort föredrar ni?
' /%3E%3C/svg%3E)
