Skolelever ska hoppa omkring för att leva längre

Dagens barn förväntas leva fem år kortare än sina föräldrar. Det är troligen den första generationen någonsin där medellivslängden kommer att sjunka.

Orsaken är att barnen sitter stilla allt mer, samtidigt som de rör på sig allt mindre. En högstadieelev i Finland sitter i medeltal stilla i 8 timmar och 12 minuter om dagen. Nästan hälften av det sker i skolan.
Uppgifterna framkommer av undersökningsmaterial från åren 2010-2015 som sammanställts av kampanjen Skolan i rörelse (Liikkuva koulu).

Kampanjen vill öka aktiviteten och trivsamheten under skoldagen, men så att varje skola på sitt eget sätt formar skoldagarna så att de innehåller mer motion. Det kan handla om aktiviteter under lektionerna, på rasterna eller på skolvägen.

Målet är att barnen rör på sig 1 - 2 timmar per dag.

Niklas Konttinen i Sankt Olofsskolan i Åbo tycker det skulle vara bra att under skoldagen ha mera motion. Eleverna måste inte gå ut på rasterna, så det är knappt någon som gör det.

- Om man har något projekt kunde man vara utomhus och ha med motion också, tycker Konttinen, men det är väldigt sällan vi har något utomhus i vår skola.

Det finns lika många idéer som skolor

I Lundo utanför Åbo har man bland annat satsat på skolvägen. Man har byggt en cykelkrossbana nära skolan, som uppmuntrar barnen att åka där på vägen hem.

I Vanda lånar skolhälsovårdarna ut aktivitetsarmband för några veckor i taget till elever. Och i Björkby skola har man låtit inreda en dansstudio i befolkningsskyddet.

- Vi öppnade gymnastiksalen för eleverna Högstadiet i Petalax, berättar Malax ungdomsledare Kristoffer Nykopp. På motionsrasten klockan 13 från måndag till torsdag finns rörelsecoacher på plats som plockar fram redskap och hjälper till.

Också i Sursik skola i Pedersöre och i Winellska skolan i Kyrkslätt öppnas gymnastiksalen under den långa rasten, så att ungdomarna får utnyttja den.

- Det som också har varit lyckat i Malax och Korsnäs var en personlig ledare, en personal coach, som hjälpte de elever som behövde stöd, berättar fritidssekreterare Anders Hendricksson.

I Kemiönsaaren keskuskoulu i Kimito har alla klasser fått egna idrottskassar med bland annat fotbollar, teknikbollar, frisbeear och badmintonracketar.

Sjundeå svenska skola har låtit bygga en låg klättervägg i en av korridorerna.

Det första man ser då man stiger in i Ahmon koulu i Siilinjärvi är sju bordtennisbord i ivrig användning.

- I Drumsö lågstadieskola får eleverna ringa i en klocka då de vill ha pausgymnastik på timmen, berättar Johanna Berlin. Under dagar med många läsämnen får dagens elevansvariga ringa tre gånger i klockan. Det är jättebra, för de orkar koncentrera sig mycket bättre efter en gymnastikpaus.

Fler skolor önskas med i programmet

Både undervisnings- och kulturministeriet och Finlands Svenska Idrott satsar nu på att allt fler skolor ska vara med i programmet Skolan i rörelse, och man delar ut extra understöd under tre år.

Särskilt finlandssvenska skolor uppmanas att komma med. I dag är cirka 1 500 skolor med i programmet, vilket är närmare 70 % av skolorna i Finland. Däremot är bara 83 av de cirka 320 svenskspråkiga skolorna i Finland med, eller drygt 25 %.

- Ett av problemen är att vi finlandssvenskar tror att allt är bra i skolan, säger Kite Lundström som är ombud för skolidrott inom Finlands Svenska Idrott. Man märker inte de fem elever i klassen som aldrig rör på sig.

Färsk forskning från Finland visar tydligt att eleverna lär sig bättre om de får röra på sig mera, skoldagarna blir trivsammare både för eleverna och lärarna, och det förekommer mindre problem och mindre mobbning i skolan.

- Det handlar inte om att leva fem år till, utan att vara frisk i fem år till, säger Berlin.

På tisdag och onsdag pågår i Åbo ett seminarium där man delar med sig av sina goda erfarenheter av hur barn får röra på sig mera i skolan.