Striktare regler för simning vid lägerskolor

Reglerna för lägerskolor i Karleby blir striktare. Bland annat rekommenderas att barnen inte simmar eller klättrar på lägerskolan.

Reglerna på lägerskolorna har skärpts från år till år, vartefter det blivit allt vanligare att skolbarnen åker på lägerskola.

Speciellt stor vikt har man fäst vid regler som rör säkerheten. Men förbuden och direktiven varierar från skola till skola.

Finlands lägerskolförening och finska lärarförbundet OAJ sammanställde förra våren nya säkerhetsregler.

Enligt lägerskolföreningens ordförande Juha Koronen handlade uppdateringen främst om specificeringar och förtydliganden.

Reglerna uppdateras med jämna mellanrum.

Enkla regler i början

- När vi började med lägerskolverksamhet i Finland år 1975 var reglerna enkla. Småningom då det blev vanligare med lägerskolor filade man på reglerna, säger Kuronen.

Utöver de här reglerna har även kommunerna och skolorna egna begränsningar och regler. Till exempel i Karleby rekommenderas inte simning ute i naturen.

Bildningsdirektör Peter Johnson i Karleby konstaterat att det är fråga om en rekommendation, som har kommit fram då de har hört sig för. Det bottnar i säkerhetsfrågor.

- För att undvika risker rekommenderar vi inte att barnen simmar i naturliga vattendrag. Simningen får de lära sig i simhallen, under kontrollerade former med skolade övervakare, säger Johnson.

Enligt Kuronen på lägerskolföreningen är det ovanligt med sådana rekommendationer. Han har inte hört om några olyckor i samband med simning på lägerskolor.

I Vasa har de svenska skolorna inga särskilda direktiv som begränsar vilka aktiviteter barnen kan delta i på utflykter.

- Vi har inte lägerskolor som varar i flera dagar, utan de flesta åker på klassutfärd för en dag, säger skoldirektör Birgitta Höglund i Vasa.

Det har inte varit aktuellt med andra begränsningar än att de inte åker på utlandsresor och att de ska ha en till två vuxna per 20 elever.

Läraren har det pedagogiska ansvaret. Två vårdnadshavare, en manlig och en kvinnlig, deltar också som extra ögonpar.

- Vi har en säkerhetskoordinator som förbereder barnen och föräldrarna med hjälp av checklistor över vad som är viktigt att tänka på inför utfärden, säger Höglund.

Trygghet framför allt

Vesa Kilpivaara har arbetat som lägerskolpedagog i 13 år på ungdomscentret Oivanki i Kuusamo. Han har noterat att skolornas regler generellt har blivit striktare med åren.

- Så är det också på andra håll i världen. Man är mera mån om barnens och ungdomarnas trygghet. Också från myndighetshåll har det kommit många direktiv.

- Nuförtiden finns bestämda trygghetsplaner för allt, säger Vesa Kilpivaara.

Han säger att en del skolor förbjuder aktiviteter som kan innebära risker på lägerskolan. Till sådana hör bland annat klättring och repbanor.

"Måste få våga också"

Jan Gäddnäs är utbildad natur- och vildmarksguide och har I tjugo år ordnat varierande naturupplevelser och bland annat äventyrsbanor för många lägerskolor.

Han tycker att det inte är riktigt rätt väg att gå att förbjuda äventyrliga aktiviteter på en lägerskola.

- Om man sitter och funderar på allt som eventuellt kan hända vågar man ju inte göra någonting.

- Jag har haft hand om säkert ett par hundra lägerskolor och det har aldrig varit några problem. Men jag har också en målmedveten disciplin, säger Gäddnäs.

Men han betonar att man som natur- och vildmarksguide måste veta vad man håller på med.

Det är viktigt att man i förväg har gjort noggranna riskanalyser och trygghets- och nödsituationsdirektiv för alla program och produkter.

Geting i ögat

- Om jag till exempel kör en snabbgående båt i steniga vatten och får en geting i ögat kan det hända att det går tokigt och jag kör på grund. Den risken måste jag ta i beaktande och planera hur jag kan undvika situationen.

- I min riskanalys och trygghetsplan skriver jag in att jag kör sakta och använder heltäckande glasögon eller solglasögon när jag kör båt. Då har jag minskat risken för att få en geting i ögat, säger Gäddnäs.

Säkerhetsutrustning ska alltid användas när situationen kräver, som till exempel vid höghöjdsbanor.

Konsumentskyddet kräver att man som professionell vildmarksguide har certifikat där det framgår vad man behärskar.

Gäddnäs rekommenderar att de som köper tjänsterna ser till att det är fråga om kompetenta yrkesmänniskor.

- Det är krävande och ansvarsfullt och förutsätter rätt utbildning. Man kan inte bara tänka sig att jag skaffar ett rep och låter folk klättra och förtjänar pengar på det, säger Gäddnäs.

I de programpaket som Gäddnäs erbjuder ingår också alltid försäkringar.

Kunskaper i första hjälp

- Rektorerna och lärarna som är ansvariga för lägerskolorna vill också vara säkra på att deras ansvar och rättigheter tas på allvar, säger Juha Koronen på Finlands lägerskolförening.

Även Koronen har noterat att skolorna vill skärpa reglerna för lägerskolorna. Nu fäster man stor vikt vid bland annat transporter och övervakning.

- Utöver det här kräver många också att det finns någon som kan första hjälp i gruppen som åker på lägerskola. Mycket ofta finns den kompetensen på lägerskolcentret, säger Kuronen.

Yle Keskipohjanmaa: Kreeta-Maria Kivioja