Varför måste mamman dö?

I animerade filmer lever mammorna farligt – de blir skjutna, de dödas med spjut, de blir uppätna, de drunknar, eller så dör de oförklarligt nog från en scen till en annan. Om de inte blir avdagatagna under filmens gång har de försvunnit ur bilden innan den börjar, och ibland har mammorna varit borta så länge att ingen minns dem.

Berit Åström, lektor i engelska vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet, har tillbringat många timmar med att titta på en hel hög med tecknade filmer – allt från ”Bambi” och ”Micke och Molle” till ”Hitta Nemo” och ”Draktränaren” och allt däremellan.

Och fram träder ett tydligt mönster: av de animerade filmer som Disney producerade under 1900-talet var det väldigt få filmer där mammorna överlevde tills sluttexterna började rulla.

Andra amerikanska produktionsbolag, som Twentieth Century Fox, Sony, Dreamworks och Pixar, har fortsatt denna trend in på 2000-talet.

Fadern räddaren i nöden

I essän ”Döda mammor och ensamstående pappor. Föräldraskap i tecknad film” som ingår i den nyutkomna boken Att konstruera en kvinna. Berättelser om normer, flickor och tanter funderar Berit Åström över varför mamman måste dö.

- Det finns de som hävdar att det inte blir någon berättelse om det inte finns en drivande konflikt. Andra säger att mamman hindrar barnet från att bege sig ut i världen och upptäcka den på egen hand.

I många filmer verkar det som om mamman måste bort för att pappan ska framstå som räddaren i nöden.

- Det här är ett tydligt och framträdande drag i tecknade filmer från de senaste åren. I filmerna som gjordes på 1960-70- och 80-talen är såväl mamma som pappa rätt perifera.

I de tecknade filmer som nått biograferna på 2000-talet har ett stort fokus legat på mannen och papparollen.

- I många filmer kretsar handlingen kring att far och son måste lära känna varandra och acceptera varandras olika sidor, och i slutändan erkänner de att de älskar varandra. Om mamman varit närvarande skulle hon förmodligen ha hindrat far och son från att skapa god kontakt med varandra. Hon skulle förmodligen också ha skämt bort sonen och hindrat honom från att utvecklas till en riktig man.

Mamman ett hinder

I många animerade filmer ses mamman som ett hinder för att pappan och barnen ska kunna umgås.

- Detta är t.ex. fallet i filmen ”Det regnar köttbullar ”där mamman de facto är med 8 minuter i början av filmen. Mamman stöttar den lilla pojken när han är ledsen och kompisarna är taskiga medan pappan står i ett hörn och tittar på. Sedan försvinner mamman ur bilden: då måste pappan ta sitt ansvar, uppmuntra sonen och se till att han blir den fantastiska uppfinnare som det var tänkt att han skulle bli.

Man kan ju fråga sig om berättelsen får ett lyckligt slut när fäder och söner får klara sig på tumanhand – utan den schablonmässigt överbeskyddande mamman.

- Ja, det kan man nog säga, konstaterar Berit Åström. Det finns alltid en konflikt i början när de inte förstår varandra, och pappan kanske tycker att sonen är besvärlig och bråkig och något av en besvikelse, men filmerna slutar alltid med att far och son finner varandra och bildar en fungerande familj tillsammans. Det spelar ingen som helst roll att mamman inte finns med i bilden, det är ingen person man saknar eller ens pratar om.

Mamman sviker döttrarna

Vilken roll spelar den frånvarande modern då för flickornas del?

- I de filmer som gjordes under 1980-90-talet var flickorna lite äldre, i de sena tonåren, och då handlade filmerna ofta om att hitta en lämplig giftaskandidat. I de animerade filmer som produceras idag är det rätt få flickor med i berättelsen – förutom i filmer som ”Modig”, Insidan ut” och ”Hotell Transsylvanien”. Filmen ”Modig” är ett stort undantag i detta sammanhang i och med att mamman är med hela filmen igenom, hon är varken god eller ond, hon är en människa helt enkelt. Mor och dotter har vissa problem som de reder ut och filmen slutar lyckligt.

- Men förhållandet mellan mödrar och flickor verkar inte vara särdeles intressant för den här filmgenren: i de äldre filmerna finns ingen mamma som skulle kunna lära flickorna olika saker, som att välja pojkvän eller förhålla sig till sin omvärld. Man kanske kan tolka frånvaron av mödrar som en form av skuldbeläggande: mammorna har svikit sina döttrar genom att dö och papporna måste försöka fylla föräldrafunktionen så gott det går.

En plåt-bh det enda som finns kvar av mor

Ett intressant fenomen som Berit Åström lyfter fram är att i handlingen införa en mor som måste dö trots att det i ursprungsberättelsen a) inte finns en mor eller b) finns en mor som lever hela berättelsen igenom.

- Det här fenomenet är tydligast i filmer från senare tid, som t.ex. i fallet med ”Lilla kycklingen” som bygger på en gammal folksaga. I sagan finns inga föräldrar, men i filmen har man infört en död mamma samt en konflikt mellan far och son som måste lära sig att lita på varandra. I filmen har man alltså infört en mamma bara för att hon ska vara frånvarande …

Den animerade filmen ”Det regnar köttbullar” bygger för sin del på en bilderbok där familjen består av en mamma, barn och en morfar där morfadern berättar en saga om att det regnar mat från himlen.

- I filmen har man bytt ut familjesammanställningen så att vi har en mamma som dör varpå en pappa och en son får reda ut sina känslomässiga problem tillsammans. Och så får filmen ett lyckligt slut.

Cressida Cowells bokserie ”Hur du tränar din drake” är förlaga till filmen ”Draktränaren”. I den tolvdelade bokserien är mamman med hela serien igenom, men i filmen är hon frånvarande:

- Det enda vi får veta om henne sker ungefär 47 minuter in i filmen när far och son använder mammans plåt-bh som hjälmar. Det är det enda som hon tillför i den familjen.

Vilka ideal vill filmerna förmedla?

Vad säger de här filmerna om vårt samhälle idag, och vilka ideal är det man – omedvetet eller medvetet - förmedlar till den unga publiken som är målgruppen för dessa filmer?

- Det här är en viktig fråga eftersom de här filmerna är oerhört populära bland barn, och visar på olika modeller för hur vi ska förhålla oss till varandra inom familjen och utåt i samhället. De filmer jag tittat närmare på är uttryckligen amerikanska filmer, och om man vill kan man tänka sig att de speglar just det amerikanska samhället. Budskapet som dessa filmer verkar förmedla är att det viktigaste förhållandet är det mellan far och son – mammor är på något sätt i vägen och hindrar far och barn från att skapa några band.

Berit Åström påpekar också att det sedan 1980-talet uppstått olika mansrörelser i USA, såsom The Fatherhood Movement och The Fatherhood Responsibility Movement, som hävdar att fadern förlorat sin plats i familjen och i samhället och att det framför allt är den feministiska rörelsens fel.

- Om man är konspiratoriskt lagd kan man lätt misstänka att dehär filmerna reflekterar dessa strömningar. Men det känns ju lite otäckt att mammorna måste dö. Att det bara finns plats för en förälder i familjen, och att det är fadern.

Berit Åström om döda mammor i tecknade filmer

10:06