Bristande framtidstro i byarna i Korsholm

Namninsamlingen för en folkomröstning om byskolorna i Korsholm har nu kommit igång. Initiativtagaren är orolig för byarnas framtid. En åsikt som återspeglas i den enkät som utfördes i kommunen i fjol. Men kommundirektören säger att största delen är belåtna med kommunen.

I den enkät som utfördes i Korsholm förra året fick man in 2099 öppna kommentarer. En stor del av dem, 42 procent, ansågs enligt forskaren Kjell Herberts analys ha en klart negativ och kritisk laddning.

Antalet personer som skrev något på de öppna kommentarerna var 1800. Därifrån har man klassificerat kommentarerna. Vissa kommenterade flera ärenden, därav siffran 2099.

53 procent av kommentarerna hade en neutral laddning och 6 procent en positiv.

- De 1800 avsändarna torde fördela sig på samma sätt procentuellt. De 300 som kommenterat flera sektorer har i regel samma laddning i sina kommentarer. De är endera positiva, neutrala eller negativa, säger Herberts.

Hotade byskolor i kommentarerna

Det man bekymrade sig mest för/kommenterade oftast var hälso- och sjukvården (kring 300 kommentarer) och skolorna (170 kommentarer).

Det man oroade sig för gällande skolorna var just till exempel hotade byskolor. Det fanns också en negativ inställning till skapandet av stora skolor och Herberts slutsats var att det gick att skönja en bristande framtidstro i byarna.

Lite över hälften för ett självständigt Korsholm

53,4 procent av de svarande kryssade i att de ansåg att Korsholm skulle fortsätta som självständig kommun.

Det var en skild fråga från den om bildandet av ett Stor-Vasa. Andelen som motsatte sig bildandet av ett Stor-Vasa var 75 procent.

Fredrik Lång var en av dessa. Han sade nej till Stor-Vasa med motiveringen att man bäst kan trygga närservicen på egen hand.

Många andra motiverade sin ståndpunkt med samma argument.

Ahlberg: Missnöjet inte så utbrett

Korsholms kommundirektör Rurik Ahlberg vill inte riktigt hålla med om att missnöjet är så utbrett.

- När man går igenom enkäten finns det en belåtenhet med kommunen som är mycket starkare än missnöjet, säger Ahlberg.

Ahlberg påpekar att man givetvis inte ska se mellan fingrarna med det missnöje som finns.

- Det är en rörelse och missnöjet är tydligt identifierbart till skolorna. Man ska komma ihåg att missnöjet inte är så utbrett som det nu påstås.

53 procent har inte figurerat i diskussionerna

När Ahlberg säger att det finns en belåtenhet med kommunen syftar han på att 75 procent sade nej till ett Stor-Vasa.

- Och jag tror inte att det stödet skulle ha minskat på ett väsentligt sätt.

Siffran på 53,4 procent känner han inte till.

- Jag vet inte vad den där procenten är. Den siffran har aldrig figurerat i våra diskussioner, säger Ahlberg.

Öppna svar oftast negativa

Du pratar om att man är nöjd med kommunen men ser man på de öppna svaren ansågs 42 procent vara negativa och endast 6 procent positiva.

- Jag tycker att det ligger i de öppna svarens natur. Har man något att anmärka på så gör man det. Är man nöjd låter man bli. Man kan inte se på procenttalen på det sättet.

Kjell Herberts slutsats var att det råder en brist på framtidstro i byarna.

Kommunen har inte gjort någon allomfattande analys av de öppna svaren.

- Jag tror att läget är olika i olika byar. Den reaktion som nu just kommer fram handlar om Kvevlax-området. I de övriga byarna har läget inte förändrats så mycket från tidigare och jag kan inte tro att det där skulle råda någon stor brist på framtidstro, säger Ahlberg.

Analys till styrelse och fullmäktige

Ahlberg säger att kommunen gått igenom de öppna svaren. En analys av dem kommer att tas upp i styrelsen och fullmäktige, lovar Ahlberg.

- Bara vi får utrymme för det. Vi har varit så fast i samarbetsförhandlingar och annat nu.

Fler positiva till Vasa i dag?

38,5 procent av de svarande tyckte att man kunde utreda en eventuell sammanslagning med Vasa. Enbart Vasa alltså, inte Stor-Vasa.

I dag är Fredrik Lång av samma åsikt.

- Och procenten är garanterat högre idag, tror Lång.

- Om Vasa stänger skolor och Korsholm stänger skolor kunde jag lika gärna betala skatt till Vasa. Varför hålla fast vid att vi ska vara en egen kommun om inget blir bättre av det? frågar sig Lång.

Rurik Ahlberg tror inte att procenten är högre idag.

- Så här är det ofta när det blir en tvistefråga, man får höra att folk vill byta kommun. Det är bättre att diskutera sakfrågan: Ska vi ha lärcenter eller byskolor? I stället för att blanda in kommuntillhörighet.

Ahlberg tror att det skulle vara på sin plats med flera informationsmöten ute i byarna för att reda ut vad de olika alternativen faktiskt innebär.

6982 personer, eller 48 procent av alla 18 år fyllda invånare besvarade enkäten.

Knacka dörr

Namninsamlingen för bevarandet av byskolorna finns på nätet men det finns också fysiska listor. Fredrik Lång och övriga initiativtagare tänker också knacka dörr.

För att ett initiativ till folkomröstning ska tas upp i fullmäktige krävs att minst fem procent av kommunens invånare står bakom initiativet.