Valborg är vårens och arbetets fest
Valborg är för de flesta en glad karnevalhelg då man spexar till det med roliga utstyrslar och serpentin. Man firar det finländska arbetets dag och vårens ankomst med mjöd, struvor och ballonger.
Valborg är i synnerhet studenternas, det vill säga de som studerar vid högskolor och universitet, och arbetarnas fest. Festen börjar den sista april på valborgsmässoafton och kulminerar följande dag på första maj, som är arbetarnas egen helgdag.
Man kan säga att valborgsfesten är ett sammelsurium av den internationella arbetarideologin, en centraleuropeisk vårfest, de skandinaviska studenternas partaj och en modern gatukarneval.
Valborgsmässoafton var en vidskeplig högtid
Våra moderna valborgstraditioner koncentreras på stadsmiljö men firandet har långa anor också på landsbygden. Den sista april firas valborgsmässoafton, som till namnet klingar kyrkligt och lite katolskt, vilket det också är.
Namnet härstammar från en engelsk kungadotter vid namnet Valborg eller Walpurgis (också Walburga), som var abbedissa i ett kloster i Tyskland på 700-talet. När hon dog sipprade det ut helande olja ur hennes sarkofag. Det här inträffade just kring första maj, som blev hennes helgondag och orsaken till att hon kopplades ihop med vårfesterna kring detta datum.
Valborg verkar ha ingått i de svenska helgonlegenderna redan på medeltiden och i kyrkorna hade man speciella mässor på valborgsmässoafton. Helgen kring första maj har genom tiderna varit vårens fest.
Bland annat trodde bönderna att vädret på valborgsmässoafton kunde ge tips på hur slåtter- och skördevädren skulle bli på sommaren och hösten. Traditionellt släppte man ut boskapen på bete i slutet av april och då var det viktigt att försäkra boskapslyckan med olika trollkonster.
Redan på den här tiden hörde det till att man tog sig en sup kring valborg. Efter "kosläppet" som det kallades när man släppte ut djuren efter vintern ordnade man fester där man fick "dricka märg i benen". Vad man drack varierade, det kunde vara allt från öl till brännvin.
Kvällen före första maj samlades man kring ett bål. Man ringde i klockor och förde mycket oljud. Syftet kan ha varit att skrämma bort rovdjur inför den kommande betessäsongen. Bålen, som är en tradition i Sverige ännu i dag, kan också ha varit ett inlån från de tyska häxskrämningseldarna. I Tyskland var valborgsmässonatten årets största häxnatt och eldarna hade samma syfte som våra påskeldar.
Valborgsfirandet kom från Sverige till Finland på 1800-talet. För de finländska bönderna var valborg en helgdag bland flera andra och firandet påminde mycket om det svenska. I städerna slog de första sommarrestaurangern upp dörrarna och bland aristokraterna firade man våren med de första friluftskonserterna.
Första maj är arbetarnas dag
Första maj har länge varit en arbetsfri helgdag och festdag i nordvästeuropeiska städer. I bondealmanackan var dagen den första dagen på sommaren och hantverksgillen och köpmän höll stora fester. Dagen var arbetsfri faktiskt redan på medeltiden och utsågs därför på olika håll till arbetarnas egen dag på 1800-talet.
Idén kom från USA, där första maj eller moving day som dagen kallades innebar att arbetarnas kontrakt förnyades för året, eller att man fick söka nytt jobb. Dagen hade en tydlig arbetaranknytning och från och med den första maj 1884 krävde arbetarrörelsen American Federation of Labor att alla arbetande skulle ha åtta timmar långa arbetsdagar. Samma organisation ville också fem år senare utse första maj till den internationella arbetarrörelsens manifestationsdag, vilket den också blev på den internationella socialistkongressen i Paris 1889.
Kampen för kortare arbetsdagar var inte enkel. I maj 1886 ordnade en grupp arbetare en protest på Haymarket Square i Chicago i USA. Polisen hade tidigare skjutit två demonstranter men arbetarna vägrade ge upp sin kamp. Protesten urartade i en massaker när någon kastade in en bomb och minst sju poliser och fyra arbetare dog direkt.
Till minne av martyrerna från Haymarket utropades den första maj till den internationella generalstrejkens dag och firandet spred sig över hela världen. Dagen skulle överallt ägnas åt demonstrationer för ett nytt och rättvisare samhälle.
I Mellaneuropa var första maj dagen då arbetarna åkte på utflykter till naturen och njöt av frisk luft, som var en bristvara i de trånga och mörka arbetarkvartenen. Arbetarmarscher blev vanliga i många länder på 1890-talet. Också i Finland blev arbetarnas gemensamma utflykter så småningom politiska första maj-marscher.
Officiellt etablerades "det finländska arbetets dag" i kalendrarna år 1978, men traditionerna och firandet kring högtiden har förändrats väldigt lite under det senaste seklet.
Valborgstraditionerna lever kvar
Politiska marscher hör som sagt till första maj men det gör också högtidliga tal på torg, köruppträdanden, första maj-luncher och såklart studentmössor, som var och varannan ny eller gammal finländsk student har på sig dagen till ära.
Ännu på 1950-talet var det vanligt att man använde studentmössan hela sommaren, från första maj till höst, men den vanan försvann sakta på 1960-talet. Den nuvarande modellen av mössan är kring hundra år gammal och hörde ursprungligen till studenternas uniform. Mössan har tidigare också varit mörkblå och en tid hade kvinnor en egen modell av mössan.
I Helsingfors inleds valborgsfirandet traditionellt på valborgsmässoafton med att en grupp studerande klär en studentmössa på Havis Amanda-statyn, som står vid Salutorget. Centrum av staden fylls med studerande iförda sina färgranna overaller och annat festfolk.
På 1800-talet firade studenterna våren den 13 maj, på Floradagen, men så småningom och på grund av internationella influenser blev festdagen för de studerande också första maj och valborgsmässoafton.
På första maj vallfärdar man till stadens parker för att äta picknick och höra olika körer uppträda. I Ulrikasborg i Helsingfors ordnades den första första maj-picknicken med mjöd och munkar år 1927. På Hagnäs torg ordnas arbetarnas valborgsfest.
I Åbo har studenternas vårfest långa anor och firades vid Åbo Akademi redan på 1800-talet. På valborgsmässoafton samlas Åbos svenskspråkiga studenter på Vårdberget för att sätta på sig studentmössorna och lyssna till Brahe Djäknars vårsånger.
"Vappen" firas med munkar och mjöd
Maten och inte minst drycken har en central roll vid valborg. Många är på festhumör och firar fuktigt, speciellt de studerande kan festa hela valborg lång.
Mjöd har man lagat till valborg sedan 1700-talet. Traditionen började i prästgårdarna där man ordnade stora valborgskalas för att fira att prästen intog sitt ämbete. Mot slutet av 1800-talet var mjödet en populär sommardryck som blev allt mer allmän när nykterhetsrörelsen blev starkare.
Vid sekelskiftet var den allmänna opinionen emot alkohol och att dricka offentligt var inte passande. Alkoholfri mjöd var därför en lämplig dryck som man enkelt kunde tillverka hemma själv.
Ståndspersoner stekte också munkar redan på 1700-talet och använde då ett recept ur svenska Cajsa Wargs kokbok. Till en början hörde munkarna till fastlagen men blev sedan valborgsbakverk på grund av konkurrensen med fastlagsbullen. Struvorna uppfanns däremot av restaurangföreståndaren Kajsa Wahllund, som gett både Kajsaniemi och Kajsaniemiparken i Helsingfors sina namn.
Så här lagar du mjöd och här finns ett recept på munkar!
Majblomman började först säljas i Göteborg i Sverige till förmån för tuberkulossmittade barn. De var en stor succé och redan följande år, 1908, såldes de första finländska majblommorna. Blomman finns i dag i alla de nordiska länderna och kommer i en ny färgnyans varje år.
Finlandssvenskar gillar att hälsa varandra "en glad vapp" och talar om "glada vappen". Ordet "vappen" kommer givetvis från finskans vappu, som i sin tur kommer från valborg.
"Glada vappen" är en talspråkig finlandism som i standardsvenska motsvaras av "Glad valborg" eller "Glad första maj". Uttrycket är med andra ord inte korrekt svenska, men passar kanske just därför bra in i den uppsluppna karnevalstämningen kring valborg.
Funderar man noggrannare på uttrycket märker man att det är lite konstigt. Varför heter det inte "glad vapp", som god jul eller glad påsk?
Källor: Jan-Öjvind Swanh: Svenska traditioner (Ordalaget Bokförlag), Seljavaara m.fl: Juhlat alkakoot! Vuotuisia juhlia ja perinteitä (WSOY), Satu Aalto: Suuri perinnekirja (Karisto), SO-rummet: Historien bakom valborgsfirandet och första maj, Språkinstitutet: Glada vappen!
' /%3E%3C/svg%3E)
10 frågor om valborg – visste du det här om vårens och arbetets fest?
Gör vårt quiz och testa din kunskap om valborg.
