Experter: Skärpt lag om sexköp har inte gjort någon nytta
I somras skärptes lagen om sexköp. Nu kan en sexköpare straffas om hen köper sex av ett människohandelsoffer - trots att hen inte varit medveten om det. Nu säger expert och polis att lagen inte varit någon till gagn.
Från och med förra sommaren ligger det på en sexköpares ansvar att se till att sexarbetaren inte är offer för människohandel. Om det skulle vara så är sexköpet en olaglig och straffbar handling.
Före förra sommaren var sexköp bara straffbart om köparen visste att försäljaren var offer för koppleri eller människohandel.
Jaana Kauppinen är verksamhetsledare för Pro-tukipiste som ser till sex- och erotikarbetares rättigheter. Hon menar att lagen är misslyckad.
Det finns den reella risken att kunden är rädd för att bli straffad på grund av sitt besök hos en sexarbetare. En del låter kanske bli att rapportera.
― överkonstapel Kenneth Eriksson
- När också ett försök till köp är straffbart har kunden gjort sig skyldig till brott fast hen skulle vända i dörren och vilja ringa polisen. I kontaktskedet finns det ingen möjlighet att upptäcka tecken på människohandel. Det klarnar först på plats.
"Sexköpare har nog moral och anmäler människohandel"
Överkonstapel Kenneth Eriksson som jobbat bland sexarbetare i närmare 20 år säger att köparna har så pass mycket moral att de meddelar om människohandel. Att straffa någon som meddelar polisen om människohandel är enfaldigt enligt Eriksson.
- Det finns den reella risken att kunden är rädd för att bli straffad på grund av sitt besök hos en sexarbetare. En del låter kanske bli att rapportera. Men nog ringer det personer nu och då och meddelar oss, fortfarande.
Han menar att en sexköpare i fortsättningen också kan kontakta polisen om hen ser spår av att någon blir utnyttjad.
- Om en kund åker till en sexarbetare och där märker att det är frågan om ett offer och meddelar det här till polisen så vågar jag påstå - i alla fall när det kommer till huvudstadsregionen - att sexköparen inte får något straff. Hen har ju meddelat myndigheterna om problemet, menar Eriksson.
Han säger också att varningsklockorna borde ringa om säljaren inte kan något annat språk än sitt modersmål.
- Då borde kunden tänka på om det finns en möjlighet att en tredje part är involverad. Men om sexarbetaren till exempel pratar engelska eller finska och ser ut att fungera självständigt kan det vara svårt att dra slutsatser, säger Eriksson.
Endast en handfull jobbar på gatan
Sex säljs nuförtiden mest via internet. Enligt överkonstapel Kenneth Eriksson jobbar det kring 300 personer dagligen inom sexhandeln i huvudstadsregionen, endast en handfull av dem jobbar på gatan.
Största delen av försäljarna kommer från Öst-Europa, en del från länder i Afrika. Ryska sexarbetares andel har minskat eftersom deras lön hemma håller samma standard som i Finland.
Sexaffärerna går fortfarande bra, men inte heller sexbranschen har undgått recessionen.
- Visst har det påverkat. Kundunderlaget har sjunkit en del, säger Eriksson.
Asylsökandes öde oroar
Jaana Kauppinen på Pro-tukipiste är orolig för de asylsökandes öden. Papperslösa och personer som hamnar i ett statuslöst tillstånd är ofta lätta byten för människohandel, menar hon.
- De är nog väldigt lätta offer för olika former av utnyttjande. Det här är ett stort orosmoment, att vi kan få en mängd papperslösa och personer som är utanför samhället.
Enligt polisens information har mängden asylsökande inte påverkat antalet sexarbetare.
- Ingen kan veta hur det blir i framtiden. Dagens situation är ändå rätt långt under kontroll och för tillfället har vi ingen vetskap om att asylsökande skulle ha sökt sig till branschen, säger Eriksson.
Markus Heikkilä, Yle Helsinki