Byaföreningarna i Åboland är viktiga intressebevakare

Byaföreningar är viktiga för den lokala identiteten och för att göra något tillsammans på ett bestämt geografiskt område. Emil Oljemark har varit med och rott iland många byaprojekt.

De föreningar som har bildats för att verka för den egna orten eller stadsdelen har väldigt olika namn. De som inte heter byalag heter exempelvis Pro Houtskär, Utö hembygdsförening, Hitistinget, Kärrabuktens byaråd, Vänö Vänner, Vestlax byaförening, Kirjais- och Sommaröbygdens utveckling, Finnäs egnahemsförening, Byalaget Lofsdals natur och kultur, De ungas väl på Ålön, Finbyhöjdens väl och Klobbkulla-Kvarnbackens invånarförening.

Lokal identitet

Det frapperande med den här verksamheten är att det hela tiden tycks uppstå nya byaföreningar. Enligt Emil Oljemark som är verksamhetsledare för leaderprojektet I samma båt beror det på olika saker. De nyaste tillskotten har med kommunsammanslagningarna, och omorganiseringen i samband med dem, att göra.

-Folk har hittat en ny identitet i den nya storkommunen på sitt gamla lilla område. Och sedan tänkt sig att aktivera sig för området där de bor och verkar.

Finansiering

Leaderprojektet I samma båt jobbar med lokal utveckling och kan bidra med finansiering av byaföreningars projekt. Emil Oljemark har arbetat med många olika byaprojekt och är också styrelsemedlem i Egentliga finlands byar som exempelvis genomförde ett stort projekt kring Åbolands byar. Det projektet sköttes av Pia Prost för några år sedan.

Yle Åboland besökte nyligen Kårlax samfällda byaförening som för ett tjugotal år sedan fick finansiell hjälp för att bygga sitt eget föreningshus Sandbacka. Och nu är det dags igen; föreningshuset ska renoveras och få rinnande vatten.

Byaverksamhet för alla

Byaföreningarna är inte sammanlänkade med någon viss verksamhetsform, eller med någon viss ålder. De berör dem som bor på ett visst område och är en viktig kanal att få saker och ting gjorda genom.

-Typexempel på byaverksamhet är att man håller lokaler och idrottsanläggningar i skick och ordnar evenemang.

-Man sköter också intressebevakningen gentemot kommunen.

När det händer något i byn och finns utvecklingsplaner berörande planläggning eller servicelösningar brukar kommunen gärna lyssna på en part som kan föra talan för just den byn.

De stora nya kom efter kommunsammanslagningen

De 60 byaföreningarna i Åboland är av väldigt olika storlek. En del har några tiotal medlemmar medan andra har flera hundra.

De byaföreningar som grundades efter kommunsammanslagningarna 2010, som Dalsbruks byalag och Västanfjärds byaråd och Pro-föreningarna i Houtskär, Nagu Korpo är alla rätt nya föreningar och fyller ett tomrum efter att den egna kommunala verksamheten försvann.

-Om det kommer in en stor förening på ett gammalt kommunområde bör föreningarna på orten sinsemellan diskutera vilken förening som sköter vad.

Det är ju inte så lyckat om verksamheterna överlappar varandra.