Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Invandrarkvinnor har svårt att få jobb i Finland - för Maria är språket största hindret

Från 2016
Uppdaterad 27.04.2016 09:49.
Maria von Numers
Bildtext Slovenska Maria von Numers drömmer om att jobba som socialarbetare i Finland.
Bild: Yle/Linda Söderlund

Ny forskning visar att invandrarmännen har relativt lätt att få jobb i Finland - däremot är det betydligt svårare för invandrarkvinnorna. Det beror dels på att kvinnorna får barn tidigt, men också på att språkkraven är högre för kvinnorna.

Det var sloveniska Maria von Numers finlandssvenska man som fick henne att flytta till Finland för två år sedan. Hon började genast studera svenska och går nu en integrationskurs på Arbis i Helsingfors. Dessutom tar hon extra lektioner i svenska för att lära sig fackspråk i vårdbranschen.

- I Slovenien jobbade jag som socialarbetare och jag vill ha ett motsvarande jobb här i Finland. Förra veckan hittade jag mitt drömjobb i en jobbannons, jag har alla färdigheter men mina språkkunskaper räcker kanske inte till.

Maria von Numers talar redan en mycket god svenska, speciellt med tanke på att hon studerat språket i bara två år. Hon har också gått en intensivkurs i finska, men satsar på att lära sig svenska ordentligt först.

Invandrarmammor har svårt att få jobb

De flesta invandrare har kommit till Finland av familjeskäl, till exempel för att partnern har jobb här. Trots språksvårigheter är sysselsättningsgraden för invandrarmännen nästan på samma nivå som de finländska männens. För invandrarkvinnorna är det däremot svårt att få jobb, och deras sysselsättningsgrad är 17 procentenheter lägre än de finländska kvinnornas.

Grafik på invandrarnas sysselsättningsgrad
Bildtext Sysselsättningssiffrorna gäller för personer i åldern 20-64 år.
Bild: Yle

- Det här beror framför allt på att invandrarkvinnorna tidigt bildar familj och får barn. Då har de nödvändigtvis inte ännu fått vare sig utbildning eller arbetserfarenhet. Om de sedan stannar länge hemma med barnen är det svårt att komma ut i arbetslivet senare, säger Hanna Sutela, specialforskare vid Statistikcentralen.

Det är första gången Statistikcentralen, Arbetshälsoinstitutet och Institutet för hälsa och välfärd THL så omfattande har forskat i hur invandrarna klarar sig på arbetsmarknaden i Finland. Forskningen publicerades i december 2015 och nu har Sutela analyserat materialet ytterligare. Hon är överraskad över att skillnaden mellan invandrarkvinnorna och -männen är så stor.

Hanna Sutela, Statistikcentralen
Bildtext Hanna Sutela, specialforskare vid Statistikcentralen.
Bild: Yle/Jaani Lampinen

- Mammor med invandrarbakgrund är betydligt mindre sysselsatta än barnlösa invandrarkvinnor. Bland de infödda finländarna är det precis tvärtom: mammornas sysselsättningsgrad är högre än de barnlösa kvinnornas.

Sutela påpekar ändå att om man jämför invandrarkvinnornas sysselsättningsgrad med resten av Europa, så ligger de på en medelnivå. Att det ser lågt ut i Finland beror på att finländska kvinnor har hög sysselsättningsgrad.

Högre språkkrav på kvinnorna

Då forskarna tittade på språkkunskaper överlag bland invandrarna, så var skillnaden mellan män och kvinnor liten. Då de tittade närmare på de invandrare som är i arbetslivet var det tydligt att kvinnornas språkkunskaper (finska och svenska) var avsevärt bättre än männens.

Andra generationens invandrarkvinnor har inte lika svårt att få jobb som sina mammor.

- Männen har oftare än kvinnorna kommit till landet på grund av jobbet. En fjärdedel av männen jobbar som experter i branscher där man klarar sig på engelska, som ingenjörer i it-branschen. Kvinnorna jobbar för sin del mera inom vårdyrken och som lärare, och där är språket viktigare, säger Sutela.

Invandrare rekryteras till sjukvården
Bild: Yle / Antti Lempiäinen

- Tillspetsat kan man säga att för männen har språkkunskaperna inte så stor betydelse för sysselsättningen. För kvinnorna gäller att de som kan bra finska eller svenska är sysselsatta, medan de som har svaga spåkkunskaper inte har något jobb.

Andra generationens invandrare får jobb

Forskningen visar ändå att ju längre man har varit bosatt i Finland, desto större är sannolikheten att man får ett jobb. Bland de invandrarkvinnor (i åldern 20 - 64 år) som bott i Finland över tio år är sysselsättningsgraden 67%.

Teatern och kören ger mig mycket. Då får jag känna att jag är bra och att jag på riktigt lever i Finland och inte bara är mamma och studerande.

― Maria von Numers

En annan positiv trend är att andra generationens invandrarkvinnor inte har lika svårt att få jobb som sina mammor.

- Sysselsättningsgraden är på samma nivå som hos unga finländska kvinnor. Det är ett tecken på att integrationen trots allt fungerar, säger Sutela.

En hand som skriver på ett papper.
Bild: Yle

Sutela påpekar att eftersom föräldrarnas utbildningsnivå också påverkar barnen, så är det speciellt viktigt att invandrarmammorna får utbildning och kommer ut i arbetslivet.

- I statistiken kan det se ut som om invandrarungdomar lättare hoppar av skolan och blir utslagna. Men tittar man på deras föräldrars utbildninsnivå, så korrelerar det på samma sätt som bland finländare. Eftersom invandrarungdomarna oftare har föräldrar med låg utbildning, så löper de en större risk att hamna utanför studier och jobb.

Få invandrare integreras på svenska

Maria von Numers och hennes man har valt att ha sin treåring på dagis så att Maria på heltid kan satsa på integrationskursen. Eftersom det är rätt få invandrare som väljer att integrera sig på svenska, får alla samma språkundervisning oberoende av vilken kunskapsnivå de har sedan tidigare.

- På kursen finns personer som kan svenska på grundnivå och sådana som jag som läser svenska på mellannivå. Det är synd att man inte kan göra så stora framsteg som man vill.

Maria von Numers
Bildtext Maria von Numers studerar svenska för att lära sig fackspråk inom vårdbranschen.
Bild: Yle

I väntan på att få ett jobb försöker von Numers på olika sätt bli en del av det finländska samhället. Hon har till exempel gått med i en teatergrupp för invandrare och i en svenskspråkig kör.

- Teatern och kören ger mig mycket. Då får jag känna att jag är bra och att jag på riktigt lever i Finland och inte bara är mamma och studerande.

Fotnot: Forskningsmaterialet samlades in under 2014. Då bodde ungefär 323 000 utlänningar i Finland och flyktingarnas andel var 11%. Under 2015 sökte drygt 30 000 flyktingar om asyl i Finland.

Läs också:
Enkät: Invandrarna tar inte våra jobb
Tjänstemännen flyttade ut bland invandrarna i Vanda
Flera förslag till snabbare integration av invandrare

Diskussion om artikeln