En Brexit kan ge överraskande fördelar: Baltikum vill ha tillbaka sina talanger

I Baltikum ser många med oro på ett eventuellt brittiskt utträde ur EU. Men det finns också potentiella fördelar med en Brexit - om de stora talangerna väljer att komma hem igen.

- Mina vänner som bor utomlands är direktörer och höga chefer där de jobbar, säger Dina och slår genast hål på myten att Storbritannien är översvämmat av lågutbildade östeuropéer.

Hon säger att Riga håller på att förändras. Staden borde nu kännas attraktiv för dem som funderar på att flytta tillbaka.

- Jag skulle älska om mina vänner bestämde sig för att komma hem nu, skrattar hon.

Dina jobbade och slet själv i London i några år. Hon jobbade både på kontor och på en Michelin-bestjärnad restaurang.

Det är hennes bror, kocken Murat som berättar det. Han säger att hon är för anspråkslös för att skryta. Murat jobbade själv i flera år på toppkrogar i New York och Moskva. Nu har de båda kommit hem till Riga för att bygga upp något eget.

Först öppnade Murat en egen fiskrestaurang och nyligen öppnade de Lettlands första japanska Robata-grill och bar.

Robatayaki är en träkolsgrill där kött, fisk och grönsaker alla har sin egen plats, så att temperaturen är perfekt anpassad till råvaran.

Murats engelska är svag, så det är Dina som kommenterar eventuella följder av om Storbritannien lämnar EU.

- Det må handla om önsketänkande, men vi ser redan att många flyttar tillbaka till Lettland. Det är för att Riga utvecklas och det känns som om det nu går att bygga upp något bestående.

”Frågan är om vi vill ha dem alla”

Några kvarter mot nordost ligger Rocket Bean Roastery, ett trendigt kaffeställe med en liknande historia som den japanska restaurangen.

Här är det exklusiva kaffebönor från höga höjder och kaffekannor med långsmala skaft som gäller.

Ancis Romanovskis återvände efter flera år i Dubai, kompisen Mārtiņš Skarbais kom tillbaka från Tyskland.

- Regeringen har länge jobbat hårt för att få tillbaka dem som har lämnat landet, säger Skarbais.

Det har egentligen aldrig lett till några resultat. Men ska det lyckas är det nu, anser båda två.

- Riga har en dragningskraft för många. Jag kände till exempel hela tiden i Tyskland att jag hör hemma i Lettland, säger Skarbais.

I mun på varandra säger de sedan ”det är här vi hör hemma” och skrattar som bästa vänner gör.

Om villkoren för att arbeta i Storbritannien försämras märkbart kan det locka dem som har hemlängtan tillbaka.

- Jag tror att många av de med lägre utbildning stannar i Storbritannien, säger Romanovskis. Hemkänslan brukar öka om man har läst sin historia.

- De som känner att de har ett hem där borta har ingen anledning att komma tillbaka, säger han.

- Frågan är om vi vill ha dem alla här, säger Skarbais och berättar om en grupp arroganta letter de träffade i samband med en stor kaffefestival i London nyligen.

- De måste vara villiga att jobba, att bidra och bygga upp en ljusare framtid i Lettland, säger Romanovskis.

- Precis. Om de kommer hit bara för att kolla om Lettland har utvecklats tillräckligt långt för att duga för dem, så kan de lika gärna stanna där de är, säger Skarbais.

Invandringen från Östeuropa viktig valfråga

Bland de lettiska makthavarna är det få som tror att det har så stor betydelse för återflyttningen om Storbritannien lämnar EU.

EU och Storbritannien har redan förhandlat fram skärpta regler för EU-medborgare som vill jobba i Storbritannien om landet stannar i EU.

Inget tyder på att de nya reglerna har fått östeuropéer att flytta hem. Det kan vara likadant också om det blir en Brexit.

- Jag tror inte att det blir en massvandring tillbaka, menar den socialdemokratiska parlamentarikern Atis Lejiņš, men det är faktiskt så att fler letter kommer tillbaka just nu.

Förklaringen är enligt Lejiņš att den lettiska ekonomin går bra.

- Lettland har blivit betydligt bättre sedan krisen. Livet går upp och lönerna stiger, säger han med eftertryck och lyfter sina händer för att visa riktningen.

De baltiska länderna stramade hårt åt i sina statsfinanser när den ekonomiska krisen var som djupast. Tiotusentals mänskor drevs i fattigdom eller till till exempel Storbritannien för att söka jobb.

- I dag har vi inget budgetunderskott och det är lätt att få lån. Till och med läkarna har fått höga löner, skrattar Lejiņš stolt.

Det är alltså klart att de baltiska ländernas attraktionskraft har ökat.

Det betyder att den ibland något fula brittiska debatten om slöa ekonomiska invandrare från Östeuropa irriterar många ester, letter och litauer.

Lejiņš blir direkt upprörd när jag tar orden ”gratis pengar” i min mun.

- Vad då gratis pengar? Letterna jobbar hårt där och det vet britterna.

- Är det en fördom?

- Klart det är.

Men sedan säger han att det, i den mån det finns letter som åker till Storbritannien för socialbidragens skull, är fel.

- Inte vill vi ha sådana personer här heller.

Under förhandlingarna mellan David Camerons regering och EU handlade det mycket om de personer som upplevs vara en börda för samhället.

Britterna vill göra det svårare för dem att få bidrag, medan de baltiska regeringarna förtjänar på nuvarande system.

Aku Sorainen, som driver en av de största baltiska advokatbyråerna, förklarar varför.

- Det kan finnas över 200.000 balter i Storbritannien i dag. Många av dem stöder sina familjer i Baltikum finansiellt genom att skicka en del av lönerna eller bidragen hem.

Jag träffar Sorainen på hans huvudkontor i Tallinn, men hans insikter bygger på över 20 års erfarenheter i hela Baltikum.

Sorainens advokatbyrå är framgångsrik också i Lettland och Litauen och han har god insyn i vad eliterna tycker och tänker.

I den brittiska kampanjen för ett utträde har pengarna balterna skickar hem tagits upp som en stor börda för ekonomin. Egentligen handlar det om små summor för en så stor ekonomi.

I synnerhet i Lettland och Litauen är det helt tvärtom.

- Det handlar antagligen om mer pengar än exporten från Baltikum till Storbritannien ger i inkomster, menar Sorainen.

Vinnare eller försvinnare

Arbetslösheten i Lettland och Litauen ligger något under 10 procent, i Estland är den 6 procent. Det är i synnerhet de lågutbildade som har svårt att hitta jobb.

De baltiska länderna har därför väldigt små möjligheter att ta hand om en återvandring av tiotusentals personer utan efterfrågade kunskaper.

Det vet också de balter som jobbar i Storbritannien.

När det gäller de högutbildade är situationen på arbetsmarknaden den motsatta.

- Vi behöver tusentals professionella arbetstagare i Baltikum, säger Sorainen. Därför är det bra om de kommer tillbaka.

Men han tillägger att det inte går att ta emot för mycket av det goda på en gång.

Det finns inte ännu så många lediga jobb, utan det handlar om en beräknad tillväxt efterhand som de nu tillgängliga jobben fylls.

Den litauiska professorn i internationella relationer, Ramūnas Vilpišauskas, säger att villkoren för balterna i Storbritannien på kort sikt är den för Baltikum intressantaste frågan.

- Egentligen är det väldigt oklart hur det går med dem om det blir en Brexit.

Storbritannien och EU har däremot kommit överens om villkoren för EU-medborgare som jobbar i Storbritannien om landet stannar inom unionen.

- Det finns åtminstone fem scenarier om hur förhållandet mellan Storbritannien och EU utvecklas, menar Vilpišauskas. Vi har ingen aning om balternas möjligheter att jobba efter en Brexit.

Vilpišauskas lyfter fram att Norge på senare år har varit ett av de absolut populäraste länderna att emigrera till från Litauen. Norge är inte med i EU.

Säkerheten och EU:s framtid

Men allt prat om migranter kan lätt överskugga det överlägset största problemet med en Brexit.

- EU kan fragmenteras och i förlängningen upplösas. Vi har redan hört euroskeptiska politiker föreslå folkomröstningar i bland annat Frankrike och Tjeckien, påpekar Vilpišauskas.

Det här är ett stort säkerhetshot för hela regionen, inklusive Finland, enligt de flesta experterna i Baltikum.

- För de baltiska länderna är det oerhört viktigt att EU är starkt och enat, säger Aku Sorainen. Det är viktigt att Ryssland får signalen att Baltikum är en del av EU för alltid.

Parlamentarikern Atis Lejins i Riga tycker sig veta vem den stora vinnaren är om Storbritannien lämnar EU.

- Vladimir Putin. Då är EU mycket sårat och har blivit svagt. Putin kan spela ut olika EU-länder mot varandra och hävda att han är stark. Att det är han som kan garantera stabilitet.

I medierna i Estland, Lettland och Litauen diskuteras inte den brittiska folkomröstningen i samma mån som till exempel i finländska medier.

Politikerna upplever att de inte kan påverka resultatet i folkomröstningen och därför tas inte Brexiten upp till debatt.

Tillbaka i den japanska restaurangen i Riga säger Dina att ingen talar om de negativa konsekvenserna eftersom de är lite skrämmande.

- En eventuell återflytt till Lettland är däremot på mångas läppar. Det betyder ändå inte att hon har hört att någon har sagt att han eller hon kommer hem om Storbritannien lämnar EU.

- Jag hoppas att Riga fortsätter att utvecklas, så att det blir en riktig europeisk stad. Idag har Lettland ännu en post-sovjetisk reflexion över sig. En Brexit kanske för oss närmare Europa.