Hur går det för Finland i Nato? Expertrapport ut i dag

I dag offentliggörs en utredning om följderna av ett eventuellt finländskt Natomedlemskap. Fyra experter har sammanställt utredningen som överräcks till utrikesminister Timo Soini (Sannf). Rapporten är en del av regeringens utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse som väntas under försommaren.

Frågan som de fyra sakkunniga ska ge sitt svar på är vilka konsekvenserna av ett eventuellt finländskt Natomedlemskap kunde vara. Rapporten är sammanställd av tidigare ambassadören René Nyberg och hans svenska kollega Mats Bergquist, direktören för Utrikespolitiska institutet (UPI) Teija Tiilikainen, samt den franska diplomaten och forskaren François Heisbourg, från Centret för säkerhetspolitik i Genève.

“Dags för öppen och frejdig medborgardebatt”

Rapporten kan med sina analyser bidra till regeringens nya utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse som väntas till försommaren. Den förra utredningen om verkningarna av ett eventuellt finländskt Nato-medlemskap gjordes år 2007 av ambassadör Antti Sierla. Den gången var Utrikesministeriet uppdragsgivare.

Tidigare försvarsministern, riksdagsledamoten Stefan Wallin (SFP) anser att det är på tiden att det görs en ny utredning, eftersom det har skett stora förändringar i Finlands näromgivning under de senaste tio åren.

- I det här läget där geopolitiken definitivt är tillbaka, och där läget kring Östersjön har skärpts betydligt på grund av Rysslands maktpolitik, är det viktigt att vi gör en bedömning av hur allt har påverkat Finland. Då kan vi nämna saker med deras riktiga namn och föra en öppen och frejdig medborgardebatt.

Bägge sidor kan utnyttja rapporten

Stefan Wallin är medlem i riksdagens utrikesutskott och flaggar öppet för ett Natomedlemskap. I samma utskott sitter tidigare utrikesministern Erkki Tuomioja (SDP) som inte bara motsätter sig ett medlemskap utan också ifrågasätter behovet av en kontinuerlig diskussion om Finlands roll i förhållande till Nato.

Enligt Tuomioja är det framför allt Natoivrarna som har drivit på en ny utredning om följderna av ett Natomedlemskap.

- Den här utredningen är ett instrument för dem som har velat föra en Natodebatt och vill ha Finland in i Nato. Oberoende av vad som står i rapporten kommer den att användas för deras ändamål.

Erkki Tuomioja tror ändå att även Natomotståndare kommer att hitta argument i rapporten som passar den egna agendan. Han tvivlar därför på nyttan av utredningen:

- Också motståndare kommer att utnyttja den för sina ändamål. Jag har svårt att tro att den här utredningen på något sätt skulle avgöra Natofrågan eller lyfta debatten.

De fyra sakkunniga ifrågasattes

Utredningen om följderna av ett finländskt Natomedlemskap har väckt diskussion långt innan den nu publiceras.

När expertgruppen offentliggjordes i början av året ifrågasattes gruppens sammansättning av en del debattörer och politiker. Bland annat ansågs ambassadörerna Nyberg och Bergquist ha fel profil för uppdraget. Kollegerna hade skrivit gemensamma debattinlägg där slutsatsen löd att varken Finland eller Sverige skulle må bra av att gå med i Nato.

Förväntningarna är ändå höga, och enligt de förhandsuppgifter som Helsingin Sanomat har tagit del av (HS 28.4.2016) håller utredningen hög kvalitet. Tidningens källor uppger att rapporten inte enbart analyserar ett Natomedlemskap ur ett finländskt perspektiv, utan även ur ett svenskt.

Det finsk-svenska försvarssamarbetet ägnas en hel del utrymme i utredningen, enligt HS.

I utredningen har inga bedömningar av Natos eller Finlands verksamhetsmiljö eller hotbilder gjorts och i den ingår inte heller några rekommendationer. Syftet är att denna utredning ska ge fakta och perspektiv för den debatt som förs om Finlands relation till Nato.

Ur Utrikesministeriets utredning om verkningarna av ett eventuellt finländskt Natomedlemskap, gjord år 2007 av ambassadör Antti Sierla:<em></em>

Finland och Sverige hand i hand?

Förhållandet till Nato är under lupp även i Sverige. I augusti i fjol fick ambassadör Krister Bringeus i uppdrag att analysera Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten, däribland med Nato. Den utredningen ska vara färdig i höst.

Försvarsutskottets ordförande Ilkka Kanerva (Saml) vill driva en gemensam finsk-svensk Natoanalys. Kanerva och hans svenska kollega, Moderaternas Hans Wallmark, föreslog nyligen att Finlands och Sveriges olika utredningar ska analyseras gemensamt.

Det här är något som president Sauli Niinistö inte anser vara nödvändigt, enligt en intervju för Yle i förrgår. Niinistö påpekade att Finland och Sverige redan nu är i kontinuerlig kontakt bland annat om frågor som gäller Nato.

President Niinistö har för övrigt en önskan gällande Natoutredningen och den debatt rapporten kommer att leda till.

- Jag hoppas diskussionen blir livlig och fartfylld, men utan att känslorna tar överhand.

Finland har deltagit i Natos partnerskapssamarbete ända sedan det inleddes. Reformen av Natos partnerskapspolitik har varit positiv ur finländsk synvinkel. Att partnerskapsverksamheten nu konsekvent öppnas för samtliga partnerländer bjuder emellertid på speciella utmaningar också för Finland. Finland eftersträvar en vidareutveckling av Natosamarbetet på ett sätt som gagnar vardera parten.

Slutsats ur Finlands (statsrådets) säkerhets- och försvarspolitiska redogörelse från år 2012: