Hoppa till huvudinnehåll

Nyhetsskolan

FLEX-klassen bra på papper, men fungerar det i praktiken?

Från 2016
Uppdaterad 01.06.2016 10:51.
En flicka bläddrar i en broschyr om flexklassen.
Bildtext FLEX-undervisningen bygger bl.a. på projektbaserat lärande och fler praodagar.
Bild: Yle

Alla ska ha samma möjlighet att fortsätta sina studier. För att alla är olika finns det också olika möjligheter att gå vidare. FLEX är en möjlighet som bl.a. Esbo stad har gått in för.

Grundtanken med Flexibel grundläggande utbildning är att helhetsmässigt stöda elevens lärande och skolgång under den sista tiden i den grundläggande utbildningen. Med detta vill man undvika så kallade “drop outs”, som avslutar studierna på andra stadiet.

Varje elev som inte går vidare i sina studier och blir arbetslös och hamnar utanför samhället blir en enorm kostnad för samhället, säger rektor Laila Andersson i Mattlidens skola.

FLEX är avsett för elever med bra förutsättningar men som tappat motivationen eller är skoltrötta.

Det är som att få en ryggsäck full av det som man behöver för att klara sig i livet.

- Vi skulle vilja söka till Mattlidens merkonomlinje och till Prakticum, säger Pernilla Böckerman och Henrik Ehrnstedt från flexklassen.

De tänker alltså söka till en yrkesinriktad utbildning, men så är inte alltid fallet. Cirka 50% av eleverna väljer ändå gymnasiet, berättar Jesse Martelius, lärare i FLEX-klassen.

När FLEX togs i bruk fanns det en bakomliggande tanke att eleverna skulle inrikta sig på yrkesstudier efter grundskolan men det finns ändå inte någon regel som säger att man måste söka till yrkesskola. Eftersom undervisningen från början är planerad för dem som siktar på yrkesutbildning, måste de som väljer gymnasium ha en lite mer djupgående undervisning för att kunna hänga med i gymnasiet senare.

Elever har blandade åsikter om flexklassen

- FLEX går igenom sakerna på en annan nivå, och det leder till att de har svårare eller kanske inte alls klarar sig i gymnasiet. Det borde vara endast för dem som vill fortsätta till en yrkesutbildning, säger Hedda Hakala i 9a i Mattlidens skola.

En del elever ser FLEX som en lättare väg till gymnasiet och ett sätt att höja sina vitsord.

- De lär sig på sitt sätt och får mer hjälp och stöd, då kan de höja sina vitsord och det kanske får dem att överväga gymnasiet på nytt, menar Daniel Segercranz i 9a i Mattlidens skola.

Han tror däremot inte att det är en lättare väg eftersom "FLEX-klassarna" inte kanske klarar sig i gymnasiet.

Hurdan är undervisningen jämfört med den “vanliga" klassens?

Undervisningen i en FLEX-klass fungerar på ett annat sätt: färre prov men mer projekt, vardagskompetens (motsvarar huslig ekonomi i vanlig klass), inga läxor och så har man X-timmar då eleverna kan repetera och jobba på projekt. Man har också prao två dagar i veckan under hela året.

En klassrum med en soffa, ett bord och en liten kaffe-hörna.
Bildtext Det finns elever som anser att "flexklassarna" har lättare att höja sina vitsord och på så sätt enklare att komma in på en gymnasieutbildning.
Bild: Yle

Eftersom undervisningssättet skiljer sig relativt mycket kan det vara svårt att jämföra FLEX-klassens undervisning med de vanliga klassernas. Tanken är ändå att vitsorden från FLEX och den vanliga klassen är lika värda.

Det känns ändå orättvist tycker Hakala. Eftersom det krävs lite mer för att ta sig igenom grundskolan på den vanliga klassen kan det hända att någon som hela tiden planerat att söka in till gymnasiet inte kommer in eftersom någon på FLEX plötsligt märkt hur bra vitsord hen har fått och vill söka in till gymnasiet, anser hon.

Isabella Nevanlinna, Ellen Nordenswan, Karin Wasström och Myra Bengts, Mattlidens högstadium
Den här texten är skriven av Yle Nyhetsskolans unga reportrar.

Diskussion om artikeln