Barnen väntar på sommarlov - fast inte alla barn

Om man riktigt tänker efter kanske man minns från sin egen skoltid att det brukade finnas en eller ett par klasskamrater som inte såg särskilt lyckliga ut inför det stundande sommarlovet.

De flesta pladdrade på i förväntansfulla stämningar inför allt kommande simmande, bastubadande, glassätande och kusinumgänge.

Inte heller i dag öppnar Den blomstertid nu kommer portarna till sommarlycka för alla skolbarn. Många elever går redan nu omkring med oron gnagande i magen inför den långa innehållslösa ledigheten.

Vad gör ett sådant barn under sommarlovet som inte får åka till mor- eller farföräldrarna, inte till nöjesparken, inte ens till den närmaste simstranden? Frågan ställs av Årets klasslärare Maarit Korhonen i hennes blogg i Verkkouutiset.

Svaret lyder: Ingenting.

Korhonen slår alltså larm om att det finns fattiga barn i Finland som inte gör någonting alls på sommaren. Tio veckor kan förlöpa på en asfalterad gård eller mellan hemmets fyra väggar.

Rektor: Vi kan göra ett och annat

Problemet är inte heller okänt i de svenskspråkiga skolorna.

- Absolut finns det liknande fall även i Svenskfinland. Det finns barn som hamnar utanför men storleksordningen är en annan, säger rektorn för Sirkkala skola i Åbo Elise Kurtén.

Är det procentuellt som det är en annan storleksordning?

- Ja, det är det nog, säger Kurtén.

Enligt Kurtén finns det barn som får en klump i magen då man efter loven börjar tala om vad var och en haft för sig.

- Därför brukar vi inte hypa resor och sånt utan vi försöker betona vardagliga saker såsom att vem har sett tussilagon eller liknande.

Finns det metoder för skolan att fånga upp de elever som man vet att inte går en särskilt rolig sommar till mötes?

- Vi känner ganska bra till våra elever och vi kan förebygga saker. Vi har ett nätverk i skolan som jobbar med frågor av det här slaget. Vi har möjlighet att anhålla om medel från några stiftelser och en fond för exempelvis stöd för lägervistelse eller för anskaffning av en cykel. Det kan vara fråga om ett barn som haft det extra jobbigt.

Finns det familjer som tackar nej till penningstöd som skolan ordnat för eleven?
- Ja, det finns det. Vi vet inte alltid orsaken till det, säger Kurtén.

Kurtén säger att det finns stora kommunala skillnader i hur skolor kan hjälpa barn att få en fungerande sommar, och därför tipsar hon familjer med barn i svenskspråkiga skolor att höra sig för i den egna skolan.

Det kan vara dyrt att sysselsätta barn under lovet

Casper Wallendahl, 9 år, hör till den majoritet av barn som kan se fram emot en händelserik sommar.

Han ska sporta, delta i lägerverksamhet, träffa kompisar, vistas på stugan, åka båt, umgås med familjen och släkten med mera sådant som 9-åriga pojkar gärna gör.

Casper har själv räknat ut att kostnaderna för den ordnade verksamhet som han ska delta i under juni månad - innan föräldrarna får semester - blir flera hundra euro.

25 s

Casper Wallendahl, 9 år, om sina sommarplaner: - Spela upp på Arenan

Skillnaden märks tydligare under lovet

Studier ger vid handen att skillnaden mellan barnen från olika socioekonomiska grupper växer just under sommarlovet. Skillnaden mellan fattiga och bättre bemedlade barns verklighet då är enorm, skriver Korhonen.

Vissa barn får resa utomlands, för andra barn är dagens (eller veckans) höjdpunkt att de får följa med till matbutiken.

Det finns barn som får en klump i magen då man efter loven börjar tala om vad var och en haft för sig.

Rektor Elise Kurtén

Korhonen betonar dock i en intervju för MTV att fattiga kan vara lyckliga och att rikas barn inte alltid nödvändigtvis är det - men andemeningen är att det är roligare att se korallreven i Australien än närbutikens frysdisk.

Många läsare undrade i sina kommentarer till blogginlägget hur svårt det kan vara att hitta på billig sysselsättning - att det är väl bara att hoppa upp i sadeln, packa ner simbyxor och matsäck och trampa iväg till stranden?

Korhonen säger sig vara häpen över att det finns så många som inte vet att alla barn inte har fått lära sig simma, de har ingen cykel, det finns inga badbyxor - de har nödvändigtvis inte ens något att laga matsäck av.

Hon betonar att hon talar om de svåraste fallen - familjer där mentala problem, familjevåld eller missbruk av något slag skapar total apati. Då orkar vårdnadshavaren inte ens söka gratisplats till något sommarläger för barnet.

Korhonen uppmuntrar dem, som märker att det finns ett barn i grannskapet som bara hänger dagarna i ända, att ta med barnet till stranden eller stugan eller bjuda hem barnet för att leka.

"Fattigdom går i arv"

- Ja, utgångsläget för barnen är väldigt olika, men de flesta klarar sommaren bra. Lågstadielever är väldigt beroende av sina föräldrar. Barn behöver inte resor - de behöver sina föräldrar här och nu, säger Janika Wagner som är rektor för Botby grundskola i Helsingfors.

Botby grundskola är en stor skola med cirka 500 elever för årskurserna 1-9.

Wagner säger sig nog förstå fattigdomsproblematiken.

Barn behöver inte resor - de behöver sina föräldrar här och nu.

Rektor Janika Wagner

- Vi har ju Finlands längsta brödkö två kilometer härifrån (i Kvarnbäcken). Men det finns människor överallt i Finland som har tappat all initiativförmåga, säger Wagner.

Botby grundskola får omkring 70 000 euro i året extra pengar av Helsingfors stad för så kallad positiv diskriminering.

- Anställningar, assistenter, lärare förstärkt bemanning på vårt eftis, material, skidor, skridskor, kulturbesök och utflykter, räknar Wagner upp.

Men pengarna hjälper inte med tanke på loven - de är avsedda för skolarbetet under terminerna.

Många sommarläger är dyra och alla barn kan inte delta.

- Visst är det orättvist. Om man inte har innehåll i dagarna är ju risken större exempelvis för att dygnsrytmen blir snedvriden, säger Wagner.

Wagner säger att skolan har möjlighet att känna igen riskelever och att det finns stöd att få vid behov, men hon betonar att det är fråga om känsliga saker och att hjälpen måste ges professionellt.

-Inte är jag jätteorolig. Men säkert missar vi någon som är i behov av stöd, säger Wagner.

Skolan har information om sommarverksamhet för barn och känner också till hur man kan anhålla om sänkta deltagaravgifter - så det lönar sig för föräldrarna att fråga där, påpekar rektorn.

Det blir allt större skillnad mellan barn och barn

Barnfattigdomen har ökat i vårt land under de senaste åren och gapet blir bara större mellan dem som det går bra för och dem som sackar efter.

Föräldrarnas utbildning, socioekonomiska och ekonomiska ställning inverkar kraftigt på barnens och ungas välbefinnande upp i vuxen ålder, visar en undersökning från 2014 där personer födda 1987 har följts upp.

FN-kommittén för barnens rättigheter har uppmanat Finland att "förstärka sina ansträngningar att tillhandahålla stöd till ekonomiskt missgynnade familjer, inbegripet barn i unga familjer, ensamstående föräldrar och familjer med många barn och att säkerställa rätten för alla barn till en tillräcklig levnadsstandard".

Ju större klasskillnader desto längre är avståndet mellan startblocken ut i livet, och det försvårar de fattigaste barnens möjlighet till socioekonomiskt avancemang, visar både nationell och internationell forskning.